Sveriges utsläpp står stilla: ”Helt fel håll om vi ska nå klimatmålen”

Utsläppen av koldioxid i atmosfären är den absolut största orsaken till klimatförändringarna och en kraftig minskning av utsläppen måste därför ske snabbt. Enligt de nationella klimatmålen som riksdagen har röstat igenom, ska utsläppen av växthusgaser nå netto-noll år 2045. Det innebär att utsläppen måste minska mellan fem och åtta procent per år.

Under torsdagen släppte både Statistiska centralbyrån och Naturvårdsverket preliminär statistik över Sveriges koldioxidutsläpp under 2018 som pekar mot att målet fortfarande ligger långt bort.

Efter en marginell minskning av klimatpåverkande utsläpp mellan 2016 och 2017 visar de nya siffrorna att utsläppsminskningen har stannat av.

– Även om detta är preliminära uppgifter så är trenden de senaste åren att utvecklingen börjar avstanna. Det går åt helt fel håll om vi ska nå klimatmålen, säger Anna-Karin Nyström som är chef på Naturvårdsverkets klimatmålsenhet.

Marginell ökning

Enligt Naturvårdsverkets siffror beräknas de totala utsläppen för 2018 till 53,1 miljoner ton, vilket är en marginell ökning med 0,9 procent jämfört med föregående år. En ökning som kan ligga inom felmarginalen.

Den största ökningen skedde i el- och fjärr-värmesektorn, där utsläppen ökade med cirka tio procent jämfört med året innan. De sektorer som står för den största delen av utsläppen, inrikes transporter och industri, var i stort sett oförändrade.

Susanna Roth är miljöekonom på Statistiska centralbyrån. Till skillnad från Naturvårdsverkets statistik, som utgår från territoriella gränser och kan kopplas till klimatmålen, handlar SCB:s statistik om ekonomin och vad svenska företag och hushåll släpper ut.

– Vi mäter utsläppen som kommer från den svenska ekonomin, oavsett var ifrån de sker, och det är framför allt de internationella transporterna som utgör skillnaden, jämfört med naturvårdsverkets beräkning, säger hon.

Enligt SCB:s preliminära uppgifter skedde en mycket marginell ökning av utsläppen, från 63,3 miljoner ton 2017, till 63,8 miljoner ton 2018.

Trend har avstannat

Genom att jämföra utsläppsmängden som den svenska ekonomin står för med landets årliga bruttonationalprodukt går det att studera hur mycket vi släpper ut i relation till tillväxten. Susanna Roth säger att man inte ser samma trend som tidigare, då ekonomin växte samtidigt som utsläppen minskade. De preliminära siffrorna för 2018 visar på liknande trend som senaste åren, med i stort oförändrade utsläppsnivåer av växthusgaser.

Den preliminära statistiken från båda myndigheterna kommer att fastställas under slutet av 2019 och början av 2020.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här .