– EU måste ta ansvar för de effekter europeisk handel har och bojkotta produkter från konfliktområden, sa Sônia Guajajara till The Guardian.
I linje med sina vallöften utfärdade Bolsonaro redan de första dagarna i ämbetet en rad presidentorder som utgör direkta hot mot Amazonas regnskog och urfolken som lever där. Bland annat har han överfört ansvaret för urfolksreservaten till jordbruksministeriet, som styrs av den mäktiga jordbrukslobbyn. Tidigare låg ansvaret på FUNAI, en statlig byrå för skydd av urfolkens rättigheter.
Samtidigt lade han fram ett dekret för att inskränka frivilligorganisationers möjligheter att verka i landet.
– Det är häpnadsväckande att se hur det vi har uppnått de senaste 30 åren, som skrivits in i brasiliansk lag, nu dras tillbaka, säger Dinamã Tuxá på APIB.
Både jordbruk och bevarad skog
Martin Persson är docent vid Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap vid Chalmers, och en av undertecknarna till en debattartikel i SvD där Sverige uppmanas att ta ansvar för att stoppa vidare skövling av Amazonas. Bland annat genom att sluta importera icke-miljömärkta jordbruksvaror, såsom soja och nötkött.
Men påverkan kan ske på flera nivåer, säger Martin Persson.
– Risken med konventionell miljömärkning är att det inte förändrar så mycket. Idag talar man istället om ”jurisdictional approach”. Det innebär certifiering av ett helt område – som en delstat – för att få fler med sig. Samarbete med progressiva delstater skulle kunna vara en väg att gå.
Sverige bör också se över hur AP-fonderna används och hur svenska företag agerar, lobba för ny internationell miljölagstiftning och bistå Brasiliens regering med expertkunskap om hållbar samhällsutveckling, menar debattörerna. I Costa Rica ger regnskogen större inkomster från ekoturism än skogsråvaror, för att ta ett exempel på hållbar utveckling.
– Det handlar också om att skapa alternativ för bönderna. Det behöver inte vara en fråga om att antingen bevara regnskogen eller driva jordbruk. Genom att exempelvis satsa på högre avkastning och använda gammal obrukad betesmark kan man göra både och, säger Martin Persson.
På handelspolitikens område måste EU agera gemensamt. Påtryckningar från EU kan sätta större tryck på den brasilianska jordbruksindustrin och deras torped Jair Bolsonaro.
– EU bidrar till avskogning i tropikerna och det finns förslag för att minska unionens påverkan, men ännu inga styrmedel, säger Martin Persson.
Vill se riktade bojkotter
Christian Poirer, programdirektör på frivilligorganisationen Amazon Watch, tror att motståndet från Brasiliens folkrörelser tillsammans med lokala och internationella allierade kan bli avgörande för Bolsonaros möjligheter.
– Riktade bojkotter mot företag och råvaror direkt kopplade till brott mot mänskliga rättigheter och miljöförstöring kan skicka effektiva signaler till regeringen att omvärlden inte tolererar beteendet, säger Christian Poirer.
Organisationen uppmanar företag och finansiärer att noga besiktiga affärspartners och leverantörskedjor för att inte stödja intressen som hotar regnskogen.
Enligt Martin Persson har Brasilien en ganska stark skogslagstiftning, men eftersom Bolsonaro har kongressen med sig är hans chanser att försvaga den stora.
– Samtidigt finns en medvetenhet om skövlingens följder även i Brasilien, och ett egenintresse i att bevara skogen. Sockerrörsindustrin, som inte är aktiva i Amazonas, fruktar bojkotter och motsätter sig attackerna mot Amazonas. Och på sojaindustrin finns det redan ett starkt tryck att inte bidra till avskogning, tack vare soja-moratoriet, säger Martin Persson.
– Om industrin förlorar mer än de vinner på skövling så kan den stoppas. Det finns inga ideologiska skäl bakom avskogningen, säger han. Bara affärsskäl.
”Lurigt förslag”
”Varför ska vi bevara allting, bara för att västerlänningarna (the gringos) förstörde de skogar de hade?”, frågar sig Bolsonaros vän, TV-evangelisten Silas Malafaia, och många andra.
Det är en berättigad fråga anser Martin Persson och Christian Poirer.
Att rika länder – som är ansvariga för större delen av koldioxidutsläppen – bidrar ekonomiskt till skogsbevarande åtgärder i länder som Brasilien är rimligt, anser de.
– Amazonas och Cerradon (skogs- och savannområde i Brasilien) är globala tillgångar. Om det finns en kostnad för att bevara dem är det rimligt att resten av världen är med och betalar, säger Martin Persson. Vårt grannland Norge har exempelvis erbjudit Brasiliens regering över en miljard dollar i utbyte mot minskad avverkning.
Thomas Sterner, professor i miljöekonomi, anser ändå att det är ett lurigt förslag.
– Det kan uppmuntra andra att hota med att skövla för att få biståndspengar, säger han.
Även professor Alexandre Antonelli, föreståndare för Gothenburg Global Biodiversity Centre och själv från Brasilien, är tveksam till förslaget.
– Det är osäkert om landet skulle använda sådana bidrag på rätt sätt, och en stor del av avskogningen sker illegalt. Däremot kan Brasilien absolut förhandla med Världsbanken och enskilda länder om ekonomiska incitament som gör det mer lönsamt att bevara skogen, säger Alexandre Antonelli.
