Dryga fem procent av den totala skatten är miljöskatter i Sverige. Svante Axelsson anser att det är på tok för lite. Tio procent borde vara ett första steg, säger han och väljer att jämföra med Danmark. I grannlandet ligger procentandelen på nära nio procent.

– Danmark är bättre än Sverige i ett antal frågor, det beror på att de har en radikal regering som driver det här. Det är en allmän självbild att vi tror oss ligga i framkant i Sverige men det gör vi inte, dessa siffror är ett kvitto på det, säger han.

Enligt Svante Axelsson måste man inte höja den totala skatten för att få en högre andel miljöskatter. Tvärt om säger han att inkomstskatten på sikt kan tas bort och istället ersättas av bland annat konsumtionsskatter och miljöskatter.

– Jag tycker absolut man kan förvänta sig mer från en regering där Miljöpartiet sitter med, det är självklart att de ska bidra till en radikalisering av miljöpolitiken. Det är därför jag tror att många av deras väljare är besvikna, fortsätter han.

Skyller på alliansregeringen

Men finansmarknadsminister Per Bolund (MP) är av en annan åsikt. Han håller visserligen med om att Sveriges siffror är för låga, men att man gör allt man kan för att vända trenden.

– Anledningen är att vi har haft en regering som har suttit i åtta år som inte har prioriterat de här frågorna. Vi har legat på den förra regeringen och uttryckt irritation över att man inte har använt sig av metoden watt använda miljöskatter som styrmedel för att ändra ett beteende, säger han.

Vad gör ni nu för att ändra på det?

– Vi gick ut med förslag om att höja energiskatten, vi höjer bensinskatten och vi vill införa en vägslitageskatt. Miljöskatterna är ett viktigt verktyg men man kan använda andra instrument också, som handelssystem och lagstiftning.

Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt har nyligen kritiserat Miljöpartiet för att inte längre vara det bästa partiet för miljön, med anledning av att man inte lyckats driva igenom sin politik. Inte heller det håller Per Bolund med om.

– Att det har gått långsamt beror på att vi har haft ett parlamentariskt läge som har varit ogynnsamt med den första budgeten som föll. Skattesystemet är dessutom trögt så man kan inte göra allt på en gång, det är en utveckling som sker stegvis. Vi kommer göra betydligt mer i höstens budget och redan då kommer den här utvecklingen att vända, säger han.

Vad säger du om Jonas Sjöstedts påstående att ni inte längre är det bästa partiet för miljön?

– Det håller jag ju inte med om så klart. Jag har sett Vänsterpartiets budgetförslag och de har inte velat använda miljöskatterna på samma sätt som Miljöpartiet. Det är upp till bevis innan jag ska tro på den jingeln.

Svenskt näringsliv är kritiska

Skatterna som Miljöpartiet vill införa och höja kommer att medföra ökade kostnader för transportnäringen. Det har fått Svenskt näringsliv att reagera. Särskilt då röster nu höjs för att Sverige ska nå en nollnivå gällande koldioxidutsläpp till år 2030. Regeringen har satt en liknande målsättning till år 2050.

– Jag skulle vilja hävda att det är väldigt orealistiskt att vi skulle klara det. Vi skulle i princip vara tvungna att fasa ut vissa verksamheter ur Sverige. Transporten är en av dessa. Jag ser inte att det är möjligt att nå det här målet utan att införa ett förbud mot diesel och bensin, säger Maria Sunér Fleming, ansvarig för klimat- och energifrågor vid Svenskt näringsliv.

Svante Axelsson hävdar dock att man inte ska ta Svenskt näringsliv så allvarligt när det kommer till miljöfrågor. Som branschorganisation måste de försvara företag som är ”sämst i klassen”, menar han, och tycker i stället att man ska fokusera på företagen som vill genomföra en förändring. Både Coca cola och Statoil har i Sverige meddelat att koldioxidmålet till 2030 är realistiskt.

– Svenskt näringsliv har ju inte varit så bra på att förutsäga miljöpolitik. De har en väldigt defensiv inställning till vad som är möjligt så det är inte förvånande att de säger som de säger.

Vad krävs enligt dig för att man ska få en miljöpolitik som Naturskyddsföreningen hade varit nöjd med?

– En investeringsboom. Man måste satsa mycket mer kapital för att modernisera landet, det räcker inte med de investeringar som regeringen för fram nu. Det krävs mycket, mycket mer pengar, satsningar på kollektivtrafik och järnvägar bland annat. Sedan krävs det tuffare och vassare styrmedel för att få fram smartare bilar och storföretagen måste få ekonomisk hjälp så de klarar teknikskiftet.