Anna-Caren Sätherberg börjar med att säga att Socialdemokraterna lägger en klimat- och miljöbudget som syftar till att Sverige ”ska fortsätta ha ledartröjan i omställningen”.
–Vi har en regering som gör att svenska företag nu talar om att investera i andra länder, samtidigt ökar regeringen utsläppen och aviserar att svenska skattebetalare kan få ta notan för att köpa fler utsläppsrätter, säger Anna–Caren Sätherberg.
S satsar marginellt mer än Tidöregeringen på klimat och miljö. Vad säger du om det?
– Vi lägger 880 miljoner mer plus att vi har andra styrmedel. Vi kommer att få återkomma om reduktionsplikten till exempel. Vi satsar lite på järnvägen i andra utskott, och vill att ROT-avdraget ska gå till energieffektivisering, och vi vill få igång snabbare tillståndsprocesser för ny vindkraft till exempel. Allt ligger inte i klimat- och miljöbudgeten.
Du har sagt att Tidöregeringen ”fortsätter sin slakt av miljö- och klimatbudgeten”. Men även S halverar de gröna satsningarna jämfört med 2022. Vad säger du om det?
– Jag säger att vi har en regering som faktiskt gör att de gröna industrierna pratar om att investera i andra länder. Vi har en regering som faktiskt ökar utsläppen, de sänker bränsleskatterna. Det gör inte vi heller.
S halverar anslagen till miljö och klimat de närmaste tre åren. Har du någon kommentar till det?
– Vi lägger en budget som ska se till att svensk industri fortsätter att utvecklas och bli grön och vi kommer att lägga ett förslag på reduktionsplikten som också är en del av klimatpolitiken.
Den största skillnaden mellan S och Tidöregeringens budgetar är att S satsar en halv miljard mer på Industriklivet, som inte ens gör av med sina redan tilldelade medel. Varför lägger S mer pengar just där?
– För att vi vill se en annan utveckling med fler gröna industrier.
Industriklivet lyckas ju inte göra av med de medel de redan har?
– Om man ser helheten när vi presenterar reduktionsplikten, då tror jag man kommer förstå varför vi också satsar på Industriklivet, säger Anna-Caren Sätherberg.