Preliminära beräkningar för de tre första kvartalen 2018 pekar på en ökning av utsläppen med 1,4 procent jämfört med samma tre kvartal året innan.

– Det visar att vi har en lång väg kvar innan Sverige klarat klimatomställningen och att vi hade behövt komma igång tidigare. Förra mandatperioden fick vi äntligen flera viktiga styrmedel på plats och de kommer att ge effekt framöver. Framför allt är det bränslebytet, där vi blandar in biobränslen i bensin och diesel, som kommer ge kraftiga utsläppsminskningar fram till 2030, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin.

Vägtrafiken är ett av de områden där utsläppen nu ökar igen efter flera års minskning. Enligt Trafikverkets färska siffror ökade utsläppen med 0,5 procent förra året.

– Vi kör mer bil, lastbil och lätta lastbilar. Det äter upp utsläppsminskningen från energieffektivare fordon och biobränslen. Det går inte att öka trafikmängden och samtidigt nå klimatmålen, teknik­utvecklingen går inte tillräckligt snabbt för det, säger Jonas Allerup, klimatanalytiker på Naturvårdsverket.
”Behövs tekniksprång”

Även inom bygg- och fastighetssektorn ökar utsläppen, enligt Boverkets senaste statistik från åren 2015–2016. Boverkets statistik släpar efter lite och beräknas på ett lite annorlunda sätt än de territoriella utsläppen för exempelvis trafiken, men visar en ökning av utsläppen med nio procent.

– Så länge vi bygger på samma sätt så ökar utsläppen så länge vi ökar vårt byggande, konstaterar Kristina Einarson, projektledare på Boverket i tidningen Byggnadsarbetaren.

Industrin står för en dryg tredjedel av Sveriges totala utsläpp. Efter flera år av minskande utsläpp pekar industrins utsläppskurva nu uppåt igen, med en utsläppsökning på fyra procent sedan 2015. Där ska ny teknik förhoppningsvis hjälpa till att få ner utsläppen, enligt regeringen.

– För vissa sektorer, så som industrisektorn, behöver vi tekniksprång och när det sker kommer vi att se mycket snabba och kraftiga utsläppsminskningar, säger Isabella Lövin
Jordbruket är ytterligare en sektor där utsläppen ökat de senaste två åren, främst till följd av ökad användning av mineralgödsel, fler köttkor och ökade mängder skörderester.

Om vi ska nå regeringens eget mål om netto noll-utsläpp till 2045 måste utsläppen minska 5-8 procent årligen. Vi är långt därifrån. Vad vill regeringen göra konkret för att få ner utsläppen?

– Vi kommer att skärpa hur mycket biodrivmedel som ska in i tanken och förstärka stödet till bilar med låga utsläpp. Till 2030 ska vi förbjuda nyförsäljningen av fossilbilar. Vi behöver också flytta över transporter från vägar till räls och sjöfart och satsa mer på kollektivtrafik och cykel i städerna, säger Isabella Lövin.

Rädsla största hindret

Andra sektorer kommer att behöva tid för att minska utsläppen, särskilt industrin, menar hon.
– Där behövs såväl långsiktiga investeringar i teknikutveckling som en ordentlig prissättning på utsläpp. Vi har reformerat EU:s utsläppshandelssystem och därmed fått upp priserna på utsläpp rejält. Samtidigt är det avgörande att vi påbörjar investeringarna redan nu om vi ska nå våra långsiktiga mål.
Men det kommer inte att räcka, menar hon.

– Vi kommer också att behöva lösningar för att binda den koldioxid som vi redan släppt ut i  atmosfären, säger Isabella Lövin.

Vilka är de största hindren för att nå en utsläppsminskning på minst 5 procent per år?

 – Jag tror att det största hindret är rädsla. Många är mer rädda för omställningen än de är för ett förändrat klimat. Men omställningen kommer att vara positiv. Det är ju ingen som saknar sina gamla oljepannor numera och rädslan var densamma då. Lika lite kommer någon sakna fossilbilen.

Del av kretsloppet - på sikt

Flera experter och företrädare för miljöorganisationer som Dagens ETC talat med är skeptiska till regeringens och bioenergiförespråkarnas stora tilltro till biobränslen för att snabbt få ner utsläppen.

– Det är märkligt att beslutsfattarna inte begriper att vi faktiskt måste minska på mängden fossilt kol vi förbränner för att utsläppen skall gå ner. Att man tror att vi kan kompensera bort utsläpp till exempel. Fossilanvändandet måste ner med 10-15 procent per år för att komma i närheten av det vi åtagit oss i Parisavtalet. Och detta utan att nyttja biobränslen på ett ohållbart sätt eller hänvisa till klimatkompensationer, säger Martin Hedberg, meteorolog vid Polyfuture SWC som analyserar klimatscenarier.

Världsnaturfonden, WWF, har en hel kravlista när det gäller bilen. Endast en av punkterna handlar om biodrivmedel, och då att bränslet ska vara producerat på ett hållbart sätt.

– När det gäller fordon är en ökad elektrifieringstakt det som måste till för att bryta beroendet av fossila bränslen, säger Ola Hansén, senior rådgivare för hållbar energi och klimat på WWF.
Ett stort problem med biobränslen är att även de ger stora koldioxidutsläpp, i ett livscykelperspektiv i vissa fall större utsläpp än fossila bränslen.

Ändå räknas biodrivmedlens koldioxidutsläpp inte in i statistiken och det görs ingen skillnad på om råvaran kommer från svenska skogsrester eller palmoljeodlingar.

–  Anledningen är att man tänker sig att de utsläppen tas upp av skogen igen och att de därmed är del av ett kretslopp på sikt, säger Jonas Allerup.