Den globala miljökonferens som inleds i Stockholm på torsdag äger rum 50 år efter att Sveriges statsminister Olof Palme för första gången pratade om ekocid, eller brott mot naturen. Medan flera länder driver på för en internationell lagstiftning väljer Sveriges regering att förhålla sig passiv. ”Pinsamt”, tycker Pella Thiel från End Ecocide Sweden.
Anna Jonasson
Det senaste året har kravet på att storskalig miljöförstöring ska bli ett brott inom internationell rätt fått allt större gehör. Det beror enligt Pella Thiel, ordförande för organisationen End Ekocide Sweden, delvis på den definition som togs fram av ledande jurister från olika länder för ett år sedan.
– Definitionen har haft otroligt stor betydelse för frågans synlighet. Men det ökade intresset beror också på att tiden är mogen. Vi har nått vägs ände, det finns inte särskilt många trovärdiga lösningar kvar för att vända den destruktiva utveckling vi ser och nå hållbarhetsmålen, säger hon.
Pella Thiel, ordförande för End Ekocide Sweden, är kritisk mot att regeringen inte driver frågan om en internationell ekocid-lag.
Förenklat definieras ekocid som olagliga eller hänsynslösa handlingar, trots insikt om att de kommer att orsaka långsiktig miljöförstörelse. Om ekocid blir ett femte internationellt brott i Romstadgan kan överträdelser mot dessa brott tas upp i den Internationella brottmålsdomstolen, ICC, i Haag.
Inte ställt sig bakom kravet
Några av de stater som uttryckt stöd eller visat intresse för en internationell lagstiftning mot ekocid är Mexiko, Chile, Bangladesh, Vanuatu, Samoa, Belgien, Frankrike och Finland. I november 2021 rekommenderade nätverket ICGN, som inkluderar världens största kapitalförvaltare, att världens regeringar samarbetar internationellt för att kriminalisera ekocid.
Men i Sverige är intresset ljummet. Regeringen har inte ställt sig bakom kravet på en lagstiftning och kommer inte att driva frågan under miljökonferensen.
– Det är fullständigt obegripligt. Inte minst med tanke på att det var en socialdemokratisk regering som kallade till Stockholmskonferensen 1972, som blev en viktig milstolpe för ekocid, säger Pella Thiel.
Stärker klimatfrågans status
Genom åren har representanter från tre svenska partier – S, V och MP – lämnat in motioner och andra förslag till stöd för en internationell ekocidlagstiftning. Det senaste kommer från riksdagsledamoten Jens Holm (V) och skickades in den 10 maj som en interpellation till miljö- och klimatminister Annika Strandhäll (S).
– Idag är det alldeles för lätt för företag och stater att bedriva storskalig miljöförstöring och komma undan med det, antingen helt och hållet eller med mindre böter som inte alls motsvarar de ingrepp som görs på miljön, säger han till Dagens ETC.
Jens Holm tror att ett införande av ekocid som brott i Romstadgan kraftigt skulle stärka klimatfrågans politiska status.
– Om ekocid blev ett lika allvarligt brott som folkmord eller brott mot mänskligheten skulle det vara ett erkännande att vi verkligen prioriterar miljön och ger vår natur den status den förtjänar.
Trots att en interpellation enligt riksdagsordningen ska besvaras inom fjorton dagar har miljö- och klimatministern skjutit upp debatten med Jens Holm om ekocid till efter Stockholmskonferensen.
”Idag är det alldeles för lätt för företag och stater att bedriva storskalig miljöförstöring ”, säger Jens Holm (V).
Att regeringen väljer att inte driva frågan säger något om dess inställning när det gäller viktiga miljöfrågor som krockar med andra intressen, anser Jens Holm.
– Socialdemokraterna väljer gång på gång att ducka. Det gäller bygget av nya motorvägar, nya gruvor, att inte tillföra de resurser som behövs till klimatomställningen och om man nu inte lyfter ekocid avstår man medvetet från att vara en aktiv föregångare i klimatfrågor.
Regeringen: ”krävs tålamod”
I en skriftlig kommentar till Dagens ETC upper Miljödepartementet, via Annika Strandhälls pressekreterare, att arbetet med att utveckla det folkrättsliga regelverket kräver att det finns en bred samsyn bland många likasinnade stater för att nå framgång:
”Det är också ett arbete som normalt tar lång tid och kräver tålamod, delvis på grund av att det folkrättsliga systemet idag är komplext och omfattande och det krävs betydande arbete och analyser för att bestämma sig för hur ett nytt regelverk ska se ut för att passa in i systemet på bästa sätt.”
Departementet anser vidare att Romstadgan inte bör öppnas upp ”annat än om det finns mycket starka skäl och förutsättningar för konsensus”.
”Även om frågan om att motverka storskalig miljöförstöring är angelägen är möjligheterna att etablera ekocide som ett nytt särskilt Romstadgebrott synnerligen begränsade”, står det i kommentaren.
Ekocid – ungas viktigaste krav
Pella Thiel anser att tiden för att agera är nu.
– Det blir lite pinsamt om Sverige bjuder in hela världen till en miljökonferens och sedan inte står bakom det här som andra stater redan driver.
Hon understryker också att regeringen har utsett unga som en grupp man ska lyssna särskilt på inför konferensen.
– Och deras viktigaste krav är att lagstifta mot ekocid inom ICC. Det svenska civilsamhället, interreligiösa nätverk och många svenska bolag säger samma sak, så jag förstår inte varför regeringen drar sig.
Samtidigt säger hon att frågan inte står och faller med Sveriges inställning.
– Sverige är en jätteviktig röst men det finns många fler aktörer som driver frågan. Med tanke på det och att det lyfts i alla FN-dialoger inför konferensen så förväntar jag mig att det blir en viktig del av diskussionen, och att det inkluderas i de rekommendationer som kommer ut från konferensen.
Det slutgiltiga beslutet fattas av de stater som ingår i Romstadgan, som samlas varje år i det som kallas Assembly of the State parties i Haag. Nästa möte hålls i december 2022 och Pella Thiel är en av dem som jobbar för att det då ska bli en omröstning kring ekocid.
– Men viktigare än att det sker snabbt är att det finns god kännedom och ett brett stöd för frågan. Därför är Stockholm +50 så viktigt, eftersom det är ett tillfälle för det internationella samfundet att diskutera ekocid.
