– Men egentligen skulle vi kunna gå ännu snabbare fram, säger Göran Sidén.
Han ser optimistiskt på framtiden, och det märks också på hans beräkningar i nyutgåvan av faktaboken Förnybar energi som ges ut i dagarna. Han menar att Sverige inte kommer att ha några problem att uppfylla EU:s mål om 80 procents minskning av växthusgaser till 2030 så länge vi fortsätter att satsa på alternativ energi i samma utsträckning som hittills.
– Vi har till exempel väldigt goda förutsättningar för utbyggnad av vindkraft på land, säger Göran Sidén.
Hans bok är en omarbetad nyutgåva. Den första kom 2007. Göran Sidén säger att han är förvånad över hur mycket som har hänt sedan dess.
– Förändringstakten – som jag har upplevt som ganska seg i Sverige – har gett väldigt mycket redan. Och förutsättningarna för att gå vidare och ha ett betydligt högre mål än EU för 2030 är fullt realistiskt.
Att bygga ut förnybar energi kostar egentligen inget heller, sett till att alternativet är att bygga ut kärnkraften, menar Göran Sidén.
En satsning på kärnkraften skulle nämligen vara mycket dyrare.
– En annan intressant aspekt för oss som land är att idag importerar vi 50 procent av energin. Med mer egenproducerad energi skulle vi behöva importera bara 20 procent och det betyder ju ekonomisk verksamhet i Sverige istället för i exempelvis Saudiarabien eller Venezuela eller de andra länder vi importerar olja ifrån.
I transportsektorn menar Göran Sidén att det finns utrymme både för mer biodiesel, gas och elbilar. Det finns möjlighet att röta fram tillräckligt mycket biogas för att driva Sveriges alla bussar, och även en del privatfordon. Göran Sidén menar att skogsindustrin dessutom behöver en ny avsättningsmarknad i takt med att behovet av papper minskar. Skogen kan då användas till olika typer av bränslen.
Men behövs inte skogen som kolsänka då?
– Det stämmer att många länder gör sig av med sina kolsänkor när de hugger ned skog. Men tillväxten av skog ökar år för år i Sverige. Det finns gränsvärden för hur mycket som går att ta ut, och jag håller mig under de nivåerna när jag räknar.
Men även om Göran Sidén tycker att utvecklingen i Sverige går framåt ringar han in ett par områden som vi är dåliga på trots att det både är enkelt och ger avkastning.
– Vi hade ju ett projekt med stöd för den energiintensiva industrin som avslutades för något år sedan. Det var oerhört framgångsrikt. Satsningen innebar att de som gjorde effektiviseringar fick tillbaka elskatten. Men det visade sig ju att det var oerhört lönsamt för dem själva också utan stödet.
– Man kunde fortsätta med liknande system, och det kunde omfatta både industri och kontor och affärsverksamhet.
Hur är det med privatbostäder?
– Vi har ju effektiviserat där också, men det intressanta där är att alla initiativ har kommit utifrån. Det var ju till exempel EU som ville införa lågenergilampor och minska standbyförbrukning på elprodukter. Men nog kunde vi ta beslut internt på mer långtgående effektivisering i Sverige också.
Sveriges siffror över reducerade klimatutsläpp ser bra ut – de har minskat från 72 miljoner ton koldioxidekvivalenter 1990 till 65 miljoner ton 2010. Därefter har utsläppen krympt ytterligare. Men det är siffror som brukar kritiseras, eftersom kalkylen inte räknar med vår konsumtion av varor från länder som släpper ut mycket, eller vårt flygande.
Det är kritik som Göran Sidén tar med ro.
– Vi importerar mycket från Kina, men vi exporterar mycket också. Bilar, pappersmassa och stål, sådant som tillverkas i energiintensiva industrier. Jag kan tänka mig att det går på ett ut.
Han tar ett exempel från energisektorn, där Sverige idag överproducerar nära nog klimatneutral energi med 20 procent.
– Den exporteras till Danmark och Finland, där den ersätter fossil energi. En del av elen kommer visserligen från kärnkraft, men den har inte orsakat så mycket koldioxidutsläpp.
– Bara det innebär en enorm klimatförbättring som vi har till godo i den där import-export-balansen.
För framtiden vill Göran Sidén uppmana till ännu mer energieffektivisering, och mer utbyggd solenergi, som idag utgör en mycket liten del av elproduktionen.
För att snabba upp processen bör elcertifikaten sättas i fokus, tycker han. Det är genom certifikaten som konsumenterna betalar för framtida satsningar på ren energi.
– Idag betalar vi ett påslag på elpriset som ligger på 2,7 öre i genomsnitt. Det är väldigt lite pengar, ungefär ett par hundra kronor per person och år i Sverige idag, egentligen en löjlig summa när det är en så viktig fråga. I Danmark satsar de fyra gånger så mycket, och tolv gånger så mycket i Tyskland. Satsade vi mer kunde vi gå mycket snabbare framåt och kanske uppnå 100 procent förnybart till 2030.
Tror du att det kommer att bli så då?
– Ja, om politikerna får klart för sig att det är så det ser ut och att det dessutom inte kostar något, så borde det ju bli så.
Vad har hållit dem tillbaka hittills?
– Det är svårt att säga. Men okunskap och en oförmåga att tänka nytt är nog en faktor.
LÄS HELA REPORTAGET I ETC HELG
Det här är ett utdrag. Läs hela artikeln i veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.