Fem kor och två tjurar hade hittats döda i en dal bara någon kilometer från det stora dagbrott där det svenska företaget Auriant mining bryter guld via Tardan Gold LLC, dess helägda dotterbolag. På plats konstaterade veterinärerna att djuren, av allt att döma, dött av förgiftning.
– Djuren låg vid en liten bäck och några av dem hade huvudena nedsänkta i vattnet som var blåvitt och hade en karakteristisk lukt, skrev veterinärerna själva i sin offentliga rapport om händelsen på det sociala nätverket vk.com, en rysk motsvarighet till Facebook.
En av veterinärstationens chefer anklagade Tardan Gold LLC för att ha orsakat djurens död, men företaget slog omedelbart ifrån sig allt ansvar.
Höjda halter av cyanid
Den ryska tillsynsmyndigheten Rosprirodnadzor (Naturskyddsinspektionen) lät ta mark- och vattenprover på platsen som visade förhöjda halter av cyanid, ett mycket giftigt ämne som används för att utvinna guld. En rättsprocess inleddes mot Tardan Gold LLC där rysk domstol till slut fann det bevisat att bolaget gjort sig skyldigt till markförorening. Straffet för detta blev böter på 40 000 rubel (cirka 5600 svenska kronor).
Den metod som Auriant mining använder sig av för att producera guld i Tyva kallas på engelska för ”heap leaching” (på svenska ”höglakning”). Det går till så att malmen först krossas. Sedan läggs den i högar (heaps) och ”vattnas” med en lösning som innehåller cyanid. När cyanidlösningen rinner ner genom högarna skiljs guldet från malmen och hamnar tillsammans med vätskan i speciella bassänger under högarna. Alltsammans förs sedan vidare till anrikningsverket där guldet tas om hand.
Men det är en metod som inte används i Sverige. I de två svenska guldlakningsanläggningar som finns – Boliden och Svartliden – används istället slutna så kallade CIL-system som är säkrare. En risk med att använda höglakningsmetoden är att det, i samband med snösmältning eller kraftigt skyfall, kan svämma över någonstans i systemet. Cyaniden riskerar då att hamna i naturen.
– När det gäller cyanid finns det en risk för att det bildas blåsyra, som är extremt giftigt. Det gör att det också finns arbetsmiljöskäl för att använda slutna system, säger Thomas Rydström, miljöhandläggare vid länsstyrelsen i Västerbotten som jobbar med tillståndsprövning av miljöfarliga verksamheter.
Bolaget varnades
Händelsen i Tyva väckte reaktioner på högsta ort i den lokala maktapparaten. I ett Facebook-inlägg skrev delrepublikens guvernör, Sjolban Kara-ool, att ”inget får skada miljön i Tyva” och att han ”varnat Tardan Gold” som försäkrat att den teknik bolaget använder sig av är ”högteknologisk och skonsam”.
Men redan flera år innan händelsen i dalen var Tardan Gold LLC i blåsväder. Bland annat för att bolagets dåvarande chef ertappats med att muta en tjänsteman vid den ryska säkerhetstjänsten. Det återkommer vi till.
Men först ska vi till en annan region i östra Sibirien där Auriant mining gräver guld – närmare bestämt på andra sidan av Bajkalsjön, i regionen Zabajkalskij kraj. I flera biflöden till floden Argun har Auriant och andra bolag fått licens för guldvaskning i industriell skala. En av Arguns bifloder, Srednjaja Borzja, har drabbats hårt av guldbolagens framfart. Satellitfoton i programmet Google Earth visar att 34 procent eller 45 kilometer av flodfåran och stranden har förstörts, enligt en rysk rapport. Rapporten släpptes 2013, men en av forskarna som skrivit den tror inte att situationen har förbättrats.
– Läget har nog snarare försämrats. 2013 pågick förberedelser för ett nytt område ungefär fem kilometer nedanför de redan existerande produktionsplatserna, skriver Leonid Zamana, doktorand i geologi och mineralogi vid ett statligt miljöforskningsinstitut i provinshuvudstaden Tjita, i ett mejl.
Spår av giftigt ämne
Metoden som används kallas alluvial guldproduktion. Guldet tas upp ur bottensediment med hjälp av särskilda fabriker som ”muddrar” floderna i jakten på den dyrbara metallen. För att fånga upp guldet används kvicksilver och prover som togs i Srednjaja Borzja för några år sedan visar att det finns spår av det giftiga ämnet i vattnet.
Alluvial guldproduktion bedrivs också på andra håll i världen. I Kanada har miljöorganisationen Yukon Conservation Society starka invändningar mot metoden.
– Vår erfarenhet av den är extremt negativ eftersom produktionen kräver att floddalar förstörs för att komma åt guldet. För att strö ytterligare salt i såren har mycket av alluvialbrytningen tidigare skett i vattendrag som brukade vara lekplatser för lax, säger organisationens gruvanalytiker Lewis Rifkind.
På sin hemsida skriver Auriant mining att bolaget sedan 2012 lagt ut den alluviala guldproduktionen i Zabajkalskij kraj på entreprenad till ett lokalt företag. Enligt den konstruktionen tjänar Auriant royalties på det guld som utvinns, men slipper ansvara för driften på plats.
Vi återvänder till Tardan-området. För redan flera år före händelsen med den förgiftade boskapen var företaget i blåsväder.
Mutade tjänsteman
Ryska domstolsdokument visar att miljöinspektörer, vid en kontroll 2011, upptäckte att Auriants helägda dotterbolag Tardan Gold LLC tagit sin lakningsanläggning i bruk i ett skede när den fortfarande inte var helt färdigbyggd, vilket gjorde att de anställda riskerade att utsättas för giftiga ämnen.
Företaget hade också struntat i att invänta den nödvändiga licens som krävs för att få lagra och använda cyanid. I ett försök att stoppa den oundvikliga brottsutredningen bestämde sig den dåvarande chefen för anläggningen för att muta en tjänsteman från den ryska säkerhetstjänsten FSB, som närvarade under inspektionen. En mellanhand överlämnade mutan till FSB-tjänstemannen i en bil utanför ett hotell. Men tilltaget gick inte som planerat. Både chefen och mellanhanden greps och dömdes till dryga böter.
Fortfarande i dag pågår en annan process i rysk domstol där Tardan Gold LLC tvistar med den ryska tillsynsmyndigheten Naturskyddsinspektionen. Också den här gången gäller det markförorening och myndigheten kräver att företaget ska betala cirka 1,3 miljoner rubel i böter till den ryska staten. Tvisten, som pågått sedan i somras, är ännu inte avgjord.
Framhåller miljöprofil
I sina årsredovisningar skriver företaget inget om miljörisker och domar, utan framhåller sin höga miljöprofil.”Tardan har som mål att bevara och skydda miljön och samtidigt främja sina anställdas hälsa och säkerhet med respekt för naturen, kulturen och de lokala värderingarna”, står det i årsredovisningen för 2016. Bolaget skriver också att man minimerar de negativa miljöeffekterna genom att ”använda innovativ teknik, fortlöpande optimera vårt utnyttjande av resurser samt att minska industriavfallet”.
När vi kontaktar företagets vd Sergej Ustimenko för en intervju får vi beskedet att han föredrar att svara på skriftliga frågor. Han skriver också – apropå händelsen med den förgiftade boskapen i närheten av Tardan-gruvan i Tyva – att bolaget aldrig dömts för att ha orsakat djurens död, utan för en ”smärre markförorening” och att företaget nu investerar i ny teknik i Tardan-anläggningen för att ”förbättra miljösäkerheten ännu mer”.
Vi följer Ustimenkos uppmaning och skickar ett mejl med en rad frågor vi vill ha svar på. Efter att ha väntat en vecka skickar vi en påminnelse, men företaget fortsätter att tiga.
