– Det beror framförallt på att vår konsumtion av kött och mjölk är så mycket högre, konstaterar Elin Röös, delförfattare som forskar på mat och klimat vid SLU. 

Rapporten ”Mat, miljö och hållbarhet Hur påverkar den mat vi svenskar äter planeten?” är en syntesrapport, vilket innebär att den sammanfattar resultaten från andra vetenskapliga studier och artiklar.

”Kosten ska vara huvudsakligen växtbaserad”

Vad är då en hållbar kost?

– Det är en kost som minimerar påverkan på naturen och ekosystemen och är hälsosam. Samtidigt måste det vara en kost som folk vill äta och har råd med, och som inte utsätter djuren för så mycket lidande, säger Elin Röös. 

Pratar du om en vegansk kost?

– Inte nödvändigtvis. Det finns köttproduktion som bidrar till att upprätthålla naturbetesmarker. Men kosten ska vara huvudsakligen växtbaserad med en del animaliska produkter som också har andra mervärden.

För att bedöma kostens miljöpåverkan tittar man i rapporten på hur stora växthusgaser produktionen innebär, hur mycket vatten och mark som går åt, hur mycket bekämpningsmedel som används, och vilken inverkan olika livsmedel har på biologisk mångfald. 

Utifrån det kommer man till exempel fram till att klimatpåverkan från ost och falukorv är ungefär lika stora. Tittar man på biologisk mångfald är det allra värsta man kan äta lammkött från Nya Zealand, Grekland, Spanien och Italien eftersom det kräver mycket mark och det finns många känsliga arter som påverkas negativt av bete där. 

”Krävs ett normskifte”

Enligt Elin Röös har det inte skett någon större förändring i svenskars kostvanor under de senaste tio åren, även om vi sedan 2016 ser en liten minskning av köttkonsumtionen. Att den inte blivit mer hållbar tror hon beror på faktorer som sociala normer och smakpreferenser.

– Vi är väldigt styrda av våra vanor när det gäller maten och vill inte gärna sticka ut. Men idag orsakar vår livsmedelskonsumtion stora hälsoproblem vilket för med sig höga kostnader. Det krävs ett normskifte i vår syn på maten.

Förutom ändrade kostvanor, behövs också förbättringar i produktionen, som till exempel mer förnybara bränslen, olika typer av tekniska lösningar och minskat matsvinn, menar hon.  

– En kombination av de här sakerna kommer att ta oss dit vi vill vara. Det finns också en rad politiska styrmedel, både hur man prissätter mat och regler kring marknadsföring och märkning som kan göra skillnad. 

Nordiska Ministerrådet rekommenderar köttskatt

Tidigare i våras publicerade Nordiska ministerrådet en rapport med förslag på politiska styrmedel för att förändra våra matvanor. En av rapportens rekommendationer var att införa en skatt på kött och subventioner på grönsaker. 

I samband med publiceringen skrev Nordiska ministerrådets generalsekreterare Karen Elleman i en debattartikel i Dagens Nyheter att det är ”överraskande att klimatarbetet i våra länder inte har större fokus på livsmedelssystemen” eftersom de står för en så stor del av utsläppen. En förklaring, menade hon, är att det finns ”intressenter som motverkar den nödvändiga omställningen i livsmedelssektorn.” 

Jordbruksministrarna i Sverige, Finland och Norge svarade att en nordisk köttskatt var ”helt fel väg att gå”, bland annat därför att det skulle slå hårt mot bönderna och nordisk matproduktion. 

Simon Matti, professor i statsvetenskap vid Luleå universitet har forskat kring frågan om köttskatt vid Göteborgs universitet och menar att styrmedel generellt är ett effektivt sätt att styra bort oönskade beteenden. 

– Vi vet att klimatpåverkan från köttproduktionen är stor och därför kan det verka rimligt med en köttskatt.

Inget folkligt stöd för köttskatt

Men att beskatta kött eller livsmedel med hög klimatpåverkan är komplext, menar han, eftersom man måste ta hänsyn till flera aspekter. Vilken typ av kött ska beskattas? Ska naturbeteskött, som har andra mervärden till exempel undantas och hur man gör med importerat kött? 

– Länder som Storbritannien och Danmark har infört skatter på socker av hälsoskäl. Även skatter på drivmedel har genomförts och lyckats. Men det är mindre komplext eftersom det inte finns lika många parametrar att ta hänsyn till. 

Dessutom, menar han, finns inte folkligt stöd för en köttskatt just nu. SOM-undersökningar, som görs vid Göteborgs universitet varje år, visar att en majoritet av befolkningen tycker att köttskatt är en dålig idé. 

– Det är en signal till beslutsfattare att det inte kommer att mottas väl. Det gör det svårare för politiker att föreslå och implementera den.  

Den forskning som Elin Röös har bedrivit med kollgor kommer fram till att utsläppen från maten skulle minska ungefär 10 procent med en köttskatt. För konsumenter skulle köttet bli 5-20 procent dyrare, beroende på vilket kött det handlar om.  

Idag driver inget av riksdagspartierna frågan om köttskatt. Men Miljöpartiet vill ha en så kallad antibiotikaskatt på importerat kött där stora mängder antibiotika använts i produktionen.