Men frågan är om inte de tyska fynd som George Monbiot skrev om i söndagens Dagens ETC, om den dramatiska nedgången i antalet flygande insekter i tyska naturreservat, kan visa sig vara det allvarligaste hotet mot vår överlevnad.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Insekter spelar nyckelroller i de flesta ekosystem och drastiska förändringar i antalet insekter och i artsammansättningen kan på sikt leda till total kollaps för våra ekosystem. Det skulle i sin tur kunna hota vår livsmedelsförsörjning och mänsklighetens chans att överleva på längre sikt, säger Fredrik Ronquist, professor i entomologi vid Naturhistoriska museet i Stockholm och världsledande inom sitt område.

Saknas kunskap

Förutsättningen för detta ödesmättade uttalande är att fynden kan generaliseras till en global trend. Vilket, som både George Monbiot och Fredrik Ronquist påpekar, inte låter sig göras så enkelt. Kunskapen om problemet och dess utbredning är bristfällig om än inte helt obefintlig.

I Sverige finns till exempel inga siffror för insekter överlag, däremot för ett antal utvalda artgupper, bland annat dagfjärilar.

– Fjärilar i jordbruksmark har också gått ned, med kanske 30–40 procent sedan 1990. Kollegor i Holland har räknat om sina fjärilsresultat och kommit fram till siffror som ligger nära den tyska studiens, säger Lars Pettersson, docent vid biologiska institutionen, Lunds universitet.

Ingen alarmism

De röda siffrorna är enligt Lars Pettersson definitivt värda att tas på allvar, med tanke på den betydelse insektsvärlden har för ekosystemen. Men samtidigt tycks han akta sig för att falla in i alarmism. Bland annat eftersom de tyska resultaten bygger på studier från naturreservat, vilka inte rakt av går att jämföra med annan mark.

– Fjärilar till exempel har visserligen minskat över hela Europa sedan 1990. Men de senaste åren har denna kurva planat ut, och i de länder där det sett värst ut, i England, Holland och Belgien, har man till och med lyckats vända utvecklingen, säger han och påminner om att insekter kan vara väldigt förlåtande.

– De svarar väldigt snabbt på dåliga förändringar, men när man förbättrar miljön för dem kan de vara snabba på att föröka sig igen.

Även om det är oklart vad den dramatiska minskningen i insekter som den tyska studien identifierat beror på ger Lars Pettersson ett svar som torde peka i rätt riktning.

– I Storbritannien har de börjat slå vägkanter senare. De blommande kantzonerna behålls längre, vilket kan hjälpa pollinatörer. Trafikverket i Sverige är på väg att justera just det. Det är också något flera kommuner börjat se över, alltså hur man bäst sköter marken till gagn även för insekter, säger han.