2022 var nettoinlagringen i skogsmark knappt 39 miljoner ton koldioxid. Det är en minskning med över 16 miljoner ton sedan år 2013 – eller mer än de årliga utsläppen från alla inrikes transporter. 

Nu visar ny statistik från Naturvårdsverket att nedgången för skogens kolinlagring fortsätter. 2023 hade Sverige exempelvis ett minskat nettoupptag på sju procent jämfört med 2022, och jämfört med 1990 låg minskningen på omkring 50 procent. 

– Det senaste decenniet har tillväxttakten i träden varit lägre samtidigt som avverkningen har ökat. Dessutom har torka och insektsangrepp medfört att fler träd dör, säger Malin Kanth, klimatanalytiker på Naturvårdsverkets klimatmålsenhet, i ett pressmeddelande.  

Kolsänkan måste öka

Sedan 2014 syns en brant nedgång i trädens tillväxttakt. Läget har förvärrats ytterligare av att avverkningarna under de senaste tio åren har varit rekordhöga.

Skogsindustrin brukar hävda att yngre träd binder mer kol än äldre, och försvara det höga avverkningstrycket med att för varje fällt träd så planteras två nya. Men en studie i Nature visar att även om unga träd kan växa snabbare, har gamla träd en tätare massa och kan därmed ta upp mer koldioxid. En annan studie  visar att gamla skogar fortsätter att binda koldioxid och fungera som kolsänkor under mycket lång tid, ofta flera hundra år.  

Att kolupptaget i svensk skog och mark minskar är ett problem även för regeringen, då kolsänkan enligt EU:s klimtlagstiftning tvärtom måste öka till 2030.