– Det handlar om en ofantlig mängd stoft som kan innehålla asbest och andra kemikalier, en riktig mix. Den första utmaningen är att hitta ett sätt att ta hand om det på ett säkert sätt och återvinna det som går, säger David Jensen på UN Environment, som leder organisationens arbete med miljö och fredsbyggande.
”Mjuk” fråga
I samband med krig och väpnade konflikter hamnar miljöförstörelse av förklarliga skäl oftast i skuggan av de humanitära konsekvenserna. Men UN Environment har jobbat med frågan sedan slutet på 1990-talet och i december förra året antog FN:s medlemsländer en resolution om att begränsa och hantera föroreningar som uppstår i samband med konflikter eller terrorism.
Wim Zwijnenburg på den holländska fredsorganisationen Pax hoppas att det kommer leda till ett ökat intresse för frågan.
– De människor som påverkas känner inte att deras röster blir hörda. Miljön anses vara en ”mjuk” fråga, något som alltid får lägst prioritet. Men vi försöker visa att det spelar en större roll än de flesta inser, säger han.
På Pax var det först i samband med USA:s invasion av Irak 2003 som man började uppmärksamma problemet. De irakiska människorättsaktivister som organisationen hade kontakt med uttryckte oro över krigets miljöpåverkan, framför allt de långsiktiga hälsoeffekterna av olika typer av ammunition.
När kriget i Syrien trappades upp bestämde sig Pax för att försöka kartlägga miljökonsekvenserna från början, berättar Wim Zwijnenburg. Men det var lättare sagt än gjort. Kontakter på plats har visserligen observerat saker som kan vara av betydelse, säger han, och radar upp några exempel: tusentals småskaliga oljeraffinaderier som människor startat för att få tillgång till bränsle; avskogning kring staden; förbränning av giftigt avfall.
– Men all information är anekdotisk. Det är svårt att avgöra hur stora problemen är och vad de har för påverkan. Samtidigt kan det åtminstone vara bra att dokumentera vad som händer eftersom det aldrig gjorts tidigare.
David Jensen tycker att bevakningen av miljöeffekterna av krig generellt måste bli mer systematisk.
– Det är viktigt att använda sig av både satellitdata, provsvar från fältet och information från människor på plats så att man i realtid kan se vad som händer och skapa en historik av förstörelsen.
Otydliga samband
Annica Waleij är senior analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut och har länge forskat just kring väpnade konflikter och miljö. Enligt henne är en av utmaningarna med att utvärdera miljöpåverkan av ett krig att det inte alltid finns kvar dokumentation från tiden innan våldsamheterna brutit ut.
– Om man inte vet hur det såg ut innan är det jättesvårt att säga vad som beror på konflikten. Balkankriget är ett bra exempel på det. Där har kemiska analyser visat att en stor del av föroreningarna man såg efter kriget fanns där redan innan, på grund av industriverksamheten som pågått sedan tidigare.
David Jensen håller med om att det kan vara svårt att särskilja vad som skett innan och efter en konflikt. Men i det stora perspektivet spelar inte det någon roll, anser han.
– I en situation som till exempel handlar om förorening, vad skulle det innebära för saneringsarbetet om du delar upp det i ett före och efter konflikten? Skulle du bara städa upp det som har ett samband med konflikten?
”Politiskt känsligt”
Samtidigt verkar det vara just den frågan som gör att miljön hittills inte prioriterats högre.
– Det är politiskt känsligt eftersom det handlar om staters ansvar. Om man har sprängt sönder kemikaliefabriker eller skjutit missiler som innehåller utarmat uran är frågan vem som sedan ska betala för att städa upp det, säger Wim Zwijnenburg.
Länder som har drabbats av krig har sällan de resurser som krävs för att hantera föroreningarna och andra stater som varit inblandade är ofta snabba att avsäga sig allt ansvar, menar Wim Zwijnenburg.
Miljöförstörelsen i sig försämrar dessutom krigsdrabbade länders förmåga att återhämta sig, säger Annica Waleij.
– Det är svårt för både djur och människor att leva på en plats där byggnader har rasat, träd huggits ner och vattnet inte är rent.
– Sårbarheten kan också öka av att vara beroende av det internationella samfundet och givarkonferenser där FN:s medlemsstater lovar att man ska få pengar för att bygga upp landet. Man hamnar i en utsatt ställning som kanske inte är så rolig. Och i korruptionsdrabbade länder kan biståndet som det internationella samfundet pumpar in hamna på fel ställen.
Miljöförstörelse i samband med krig kan delas upp i tre kategorier:
• Direkta effekter, som förstörelse av infrastruktur och fabriks- och tillverkningsanläggningar. Ett av de mest dramatiska
exemplen kommer från det första gulfkriget 1991, då Saddam Husseins trupper satte eld på hundratals oljebrunnar i Kuwait för att försvåra framkomligheten för amerikansk militär med enorma luftföroreningar som konsekvens.
Till de direkta effekterna hör även avfall från vapen, till exempel utarmat uran, som är radioaktivt och har använts av amerikansk militär både i samband med invasionen av Irak 2003 och under det pågåendet kriget i Syrien.
• Sekundära effekter, som är kopplade till att människor i konflikt tvingas fly och hitta nya sätt att livnära sig på. Många människor på liten yta, som exempelvis i flyktingläger, kan innebära att resurser utarmas och att avfall koncentreras. I det pågående kriget i Syrien och Irak har tusentals småskaliga oljeraffinaderier skapats av människor som förlorat sina vanliga inkomstkällor.
• Effekter kopplade till en nedbrytning av staten. En frånvaro av regler och myndigheter som kan upprätthålla dem kan leda till miljömässigt ohållbara verksamheter.
Källa: UN Environment
