En orsak till denna utveckling är maten. Problemen med den brittiska kosten känner vi igen från Sverige. Dagens livsmedelssystem producerar mat som innehåller för mycket salt, socker och mättade fetter och för lite fullkorn, näring, frukt och grönt. Men en tung rapport går ett steg längre och menar att kemiska tillsatser i maten, samt konstgödsel och bekämpningsmedel i jordbruket, tillför gifter i livsmedelskedjan.

"Denna kombination är förödande för vår hälsa", skriver Tim Jackson, professor i ekologisk ekonomi vid universitetet i Surrey, i sin rapport ”The False Economy of Big Food”.

– När vi räknar in påverkan på hälsan upptäcker vi att den verkliga kostnaden för den ohälsosamma maten är mer än tre gånger högre än vad vi tror att vi betalar för maten, säger han i ett pressmeddelande.

En orsak till den ohälsosamma maten är ökningen av ultraprocessad mat som utgör hälften av de vuxnas kost och nästan två tredjedelar av det barn och ungdomar äter. Bara amerikanerna äter mer ultraprocessad mat.

Britterna köper mat för sammanlagt 1 400 miljarder kronor och samtidigt har man direkta hälsokostnader (sjukvård, omsorg och sjukersättning) kopplade till kosten på nästan lika mycket, 1 300 miljarder kronor. Lägger man dessutom till de indirekta kostnaderna i form av bortfall av produktion samt de sociala kostnader i form av lidande och sämre levnadsförhållanden som den dåliga maten orsakar, blir summan motsvarande 3 700 miljarder kronor. Rapporten gavs ut av organisationen The Food, Farming and Countryside Commission, som jobbar för ett mer hållbart livsmedelssystem.  

"Den kraftiga ökningen av ohälsosam mat speglas av hög tillväxt av läkemedel, som ibland kan lindra symtomen men aldrig åtgärdar orsakerna till de kroniska sjukdomarna", skriver Tim Jackson.

Skulle alla britter äta enligt de statliga kostråden, skulle också hushållens kostnader för mat öka med drygt 500 kronor i veckan. För de rikaste hushållen, som idag bara lägger fyra procent av sina inkomster på mat, skulle matbudgeten växa med en tredjedel. Men för de fattigaste hushållen, som lägger störst andel av sina pengar på mat, 17 procent, skulle kostnaderna bli dubbelt så höga. För staten skulle den totala kostnaden handla om en fjärdedel av de totala hälsorelaterade kostnaderna

– Det mest chockerande av allt är att lösningen på den här hälsokrisen bara skulle kosta en bråkdel av vad vi idag lägger på att strunta i den, säger Tim Jackson.