Många företag ser hållbarhetstänk i produktionen som en konkurrensfördel. Men det finns även brister i företagens styrelser i kunskapen om de egna gröna fotavtrycken. Det är två slutsatser som Katarina Blomkvist, docent i företagsekonomi vid Uppsala universitet, kunnat dra från sitt forskningsarbete där 125 styrelseledamöter deltagit.
– Generellt blev vi positivt överraskade av att de styrelseledamöter som deltog i undersökningen inte såg några motsatser mellan att arbeta för hållbarhet i miljön i sin produktion och profit. Tvärtom såg många det som en konkurrensfördel, eftersom konsumenter i dag efterfrågar mer miljövänliga och hållbart tillverkade produkter, säger hon.
Måste ge högre status
Tillsammans med sina forskarkollegor docent Philip Kappen och professor Ivo Zander, har hon just avslutat ett treårigt forskningsprojekt om intraprenörskap, det vill säga anställda som tar ansvar och driver innovation inom företagen. Teamet gick sedan vidare med forskningen uppåt i hierarkin, för att titta på ledningens roll för att företagen ska minska de miljöfarliga utsläppen och satsa på en hållbar produktion.
– Vi ville först lyfta fram intraprenörer som begrepp. De är lika viktiga som entreprenörer för att det ska bli utveckling. Skillnaden dem emellan är att intraprenörerna redan finns inne på företagen eftersom de är anställda. De kan påverka förnyelsen i etablerade organisationer. Nu har vi gått vidare från engagerade individer till att titta på hur styrelserna arbetar. Intraprenörerna arbetar inte i ett vakuum, finns det stöd i företag och styrelsen har de större möjlighet att lyckas, säger Katarina Blomkvist.
Vad är det som krävs för att företagen ska minska sina miljöfarliga utsläpp tillräckligt mycket?
– Det absolut viktigaste är viljan. Därefter kommer kunskapen och strukturen. Där har vi sett att många styrelseledamöter har en ganska låg kunskap om företagets footprint. Kunskapen om vad man själv släpper ut är grunden för att kunna ta beslut om att till exempel flytta sin produktion. Styrelserna skulle kunna jobba mer systematiskt och till exempel återkommande ta upp FN:s klimatmål på sina möten.
Behövs en tydligare lagstiftning som ställer krav?
– Det är inget vi studerat, så det kan jag inte uttala mig om.
Hur kan styrelserna konkret arbeta för att ställa om företag till en hållbar produktion med mindre utsläpp?
– Ett sätt är att utse en vd som går åt rätt håll. Det ger en viktig signal. Även om inte styrelseledamöterna arbetar operativt i företagen, så utser de dem som gör det. Även medierapportering är viktig och att man använder värdekedjor (se faktaruta). I stället för att skuldbelägga kan man lyfta fram de goda exemplen i sitt arbete. Det gör ofta att andra följer efter. Styrelserna kan lyfta hållbarheten tydligare genom att ge den högre status. Företagens prioritering är digitalisering och kompetensförsörjning, de finns alltid med på agendan, och om man såg på hållbarhet på samma sätt skulle det göra stor skillnad. Miljön och klimatet är frågor som man behöver lyfta på varje möte.
