USA
Studie: Räkna med fler LA-bränder i framtiden
Bränderna i Los Angeles orsakade enorma skador. Brandrisken har ökat med 35 procent i området till följd av klimatkrisen, enligt en snabbstudie. Bilden är från den 7 januari, då bränderna startade.
Dagens ETC
Den globala upphettningen har redan ökat risken för bränder i Los Angeles-området, och väntas förvärra situationen ytterligare, enligt en ny snabbstudie.
– Klimatförändringarna ökar risken för de här bränderna och gör brandförhållandena i Kalifornien mer intensiva, säger forskaren Theo Keeping.
Den 7 januari började det brinna i utkanterna av Los Angeles. Två bränder svepte in över staden, och ledde till minst 29 dödsfall och 16 000 förstörda byggnader.
32 forskare från USA och Europa vid forskarnätverket World Weather Attribution (WWA) har i en snabbstudie räknat ut hur mycket den av människan orsakade klimatupphettningen bidrog.
Bränder är en naturlig del i Kalifornien, som i princip har två årstider.
– Det är den väldigt torra sommarbrandsäsongen och den blöta och blåsiga vintersäsongen, säger Theo Keeping vid University of Reading, som är en av huvudförfattarna.
Längre torrsäsong
I oktober–mars blåser de kraftiga Santa Ana-vindarna ut mot havet, vilket förvärrar brandrisken. Men under oktober–december drar omfattande regn in över Kalifornien. Enligt studien kommer det regnet numera 23 dagar senare än under förindustriell tid.
– Vi ser att regnbarriären mellan de här två säsongerna kommer senare och senare. Så vind- och brandsäsongerna överlappar varandra mer, vilket ökar risken för de här väldigt snabbt spridande, katastrofala brandsäsongerna, säger Keeping.
Till skillnad från ett vanligt år fick Kalifornien nästan igen nederbörd alls under fjärde kvartalet, och växtligheten var knastertorr i januari.
Den regnbristen har blivit vanligare, visar historiska data enligt WWA-studien. Under neutrala El Niño-förhållanden inträffar de var 20:e år, 2,4 gånger vanligare än under förindustriell tid.
Nästan dubbelt så ofta
Enligt WWA inträffar de svåra brandriskförhållandena som rådde tidigare i januari – med varmt väder, starka vindar och extremt torr vegetation – numera var 17:e år. Det kan jämföras med i genomsnitt var 23:e år utan den globala upphettningen. I slutet av århundradet kan de ske var tolfte år, om utsläppen fortsätter som väntat.
När det gäller de enstaka faktorerna råder det osäkerhet, påpekar forskarna. Klimatsimuleringarna kunde i vissa fall inte slå fast några förändringar, och är generellt dåliga på att beräkna vind. Men eftersom alla indikationer pekar åt samma håll känner sig forskarna säkra på sina slutsatser.
– När vi tittar på alla de olika måtten skulle jag säga att vi överlag med stor tillförsikt kan säga att klimatförändringarna haft en förstärkande effekt, säger Keeping.
Fakta: Attributionsstudier
Attributionsstudier är en metod att koppla individuella väderhändelser till klimatförändringarna.
Forskarna använder sig av tidigare väderdata (minst 50 år tillbaka, helst 100 år) för att upptäcka trender. Sedan körs simuleringar med klimatmodeller med dagens klimat, för att se hur stor sannolikhet det är att väderförhållandena inträffar.
Därefter tas den globala uppvärmningen som orsakas av människans utsläpp bort (1,3 grader), och simuleringarna körs igen, för att se om det blir någon skillnad i hur ofta förhållandena sker. Det går också att köra simuleringar där man räknar med framtida uppvärmning, för att se om risken väntas öka.
Källa: WWA