På tisdag inleds förhandlingen om fortsatt kalkbrytning på norra Gotland. Den globala byggjätten Heidelberg Materials vill bryta kalk i Slite i minst trettio år till.
Men många invånare är oroliga.
– Vi är rädda att vårt dricksvatten förstörs så att vi inte kan bo kvar, säger Karin Gardell, som bor i Visby.
Gotland är känt för sin kalksten och i Slite på öns norra sida har det brutits kalk i stor skala ända sedan 1919. Då hette företaget Cementa och var svenskt. Idag ägs verksamheten av den multinationella byggkoncernen Heidelberg Materials.
Brytningstillståndet löper ut 2026, och nu ska Mark- och miljödomstolen pröva bolagets ansökan om fortsatt och utökad brytning på berget File hajdar, en hällmark som också rymmer ett naturreservat och är en del av EU:s Natura 2000-nätverk. Om bolaget får som det vill kan brytningen fortsätta i trettio år till.
Heidelberg materials medger själva att både grundvattentillgången och kapaciteten i enskilda brunnar i ”påverkansområdet” kommer att bli sämre. Den största sänkningen av grundvattnet beräknas inträffa efter omkring tjugo år, säger Karin Gardell som bor i Visby och är engagerad i nätverket Rädda Gotland grundvatten.
– När brytningen sedan avslutas ska brotten sakta fyllas igen med regn- och grundvatten, det beräknas ta 90 år i File hajdar. Det innebär över hundra år med sänkt grundvatten för Slite, Mellersta Gotland Roma och för region Gotlands vattentäkter, säger hon.
För att minska skadeverkningarna har gruvjätten bland annat erbjudit sig att antingen bekosta borrning av ny brunn för eller anslutning till kommunalt vatten för hushåll och fastigheter med enskild brunn i Sliteområdet som får sitt dricksvatten förstört. Bolaget har också erbjudit sig att bekosta transport av vatten i tankbilar till Slite.
Det erbjudandet lugnar inte Karin Gardell.
– Kommunen har inga planer på att bygga ut det kommunala vattennätet till fastigheterna utanför tätorten, och erbjudandet att borra ny brunn är lite larvigt. Det är ju samma fastighet och samma yta, så varför skulle vattnet vara bättre tjugo meter bort? Kommer de fastigheter som drabbas att bli beroende av vattentank i hundra år framåt? Vem ska i så fall bekosta det, frågar hon sig.
Fastighetsägarens ansvar
Den politiska majoriteten på Gotland är positiv till en fortsättning på kalkbrytningen.
– Det ger arbetstillfällen och är positivt för Slite och Sveriges industri, säger Mariette Nicander (M), ordförande för tekniska nämnden som ansvarar för frågor om vatten och avlopp.
– Vi vill inte riskera vårt vatten, det är nummer ett, och bedömningen är gjord i alla utredningar att den risken är ganska liten, tillägger hon.
Många boende, inte minst med egen brunn, är rädda för att deras dricksvatten ska bli förstört av brytningen. Vad säger du om det?
– Vi ansvarar för den allmänna vattenförsörjningen inom VA-organisationen. Enskilda brunnar är respektive fastighetsägares ansvar. Jag förstår att det är svårt att vara en enskild fastighetsägare mot ett stort företag, så vi gör det vi kan för att stötta i genom olika remisser vi får, även om enskilda brunnar inte är vårt ansvar.
Vad är det som gör att ni känner er säkra på att risken för dricksvattnet är låg?
– Den är det enligt de utredningar och miljökonsekvensutredningar som är gjorda.
Vilka andra utredningar förutom Heidelberg materials egen miljökonsekvensbeskrivning som legat till grund för regionens inställning kan inte Mariette Nicander svara på.
– Jag kan inte garantera att det är fler utredningar gjorda.
Vad säger du till de hushåll som kanske kommer att få sitt dricksvatten förstört?
– Jag tror att risken är väldigt liten. Och som sagt så är vi ansvariga för den allmänna VA-försörjningen. Inte den enskilda.
Stora osäkerheter
Länsstyrelsen för Gotlands län gör en annan bedömning än kommunen, och anser inte att det idag finns tillräckliga garantier för att dricksvattnet säkras.
– Heidelberg materials har tagit de risker som finns på allvar och försökt minska påverkan, det är bra. Men vi bedömer att det fortfarande är stora osäkerheter kring hur verksamheten påverkar både grundvattnet och ytvattnet, och även Natura 2000-områdena runt omkring, säger Stefan Persson, enhetschef på Miljö- och vattenenheten på länsstyrelsen.
Sammanfattningsvis anser länsstyrelsen att det saknas tillräckligt underlag för att ge ett tillstånd för fortsatt brytning i dagsläget.
En utdragen historia
Frågan om fortsatt kalkbrytning i Slite är en långkörare. Redan 2017 lämnade bolaget, då under namnet Cementa, in sin första ansökan om tillstånd för fortsatt brytning i 30 år till. Sommaren 2021 fick Cementa avslag på sin ansökan, och Högsta domstolen nekade att ta upp fallet efter bolagets överklagan. Då räddades byggjättens fortsatta verksamhet tillfälligt av regeringen genom speciallagstiftning.
Karin Gardell har varit med hela vägen. Hon säger att Heidelberg Materials nya ansökan mest handlar om vattenförsörjningen till Slite-området.
– Tingstäde träsk som förser Visby med hälften av vårt dricksvatten, nämns knappt i ansökan, och inte med ett ord föreslås någon ersättning till region Gotland om den här dricksvattentäkten förstörs, säger hon och fortsätter.
– Vi är rädda att vårt vatten blir odrickbart så att vi inte kan bo kvar, säger Karin Gardell.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.