Fler vargar får skjutas 

Men Tidöregeringen, med landsbygdsministern tillika jägaren Peter Kullgren (KD) i spetsen, gör nu vad den kan för att öka jakten – bland annat genom att lobba för att EU ska minska vargens skyddsstatus. I oktober meddelade regeringen också att det så kallade referensvärdet för gynnsam bevarandestatus för vargen i Sverige är nästan halverat, från 300 till 170 vargar. I en omröstning 2022 stod fem av riksdagens partier, samtliga utom L, V och MP,  bakom den kraftiga sänkningen.

Nyligen avslutades årets licensjakt, där 25 vargar – eller fem vargfamiljer i Värmland, Västmanland, Västra Götaland och Örebro – sköts. Samtidigt är vargen fortfarande en strikt skyddad art enligt EU-lagstiftningen och licensjakten på varg är ett klart brott mot EU:s art- och habitatdirektiv.

– Man kan i nödfall döda dem, men du får inte ha allmän jakt på den här arten. Det är därför som Peter Kullgren nu driver på inom EU för att sänka skyddet för vargen, säger Magnus Orrebrant, ordförande för Svenska rovdjursföreningen

Naturskyddsföreningen har, tillsammans med andra miljöorganisationer, anmält licensjakten på varg till EU-kommissionen som har öppnat ett ärende pågående ärende mot Sverige.

Hemlighetsfull jaktklubb

Bland Sveriges riksdagsledamöter finns idag betydligt fler jägare än i befolkningen i stort, visar en genomgång som Dagens ETC har gjort. I riksdagens egen jakt- och fiskeklubb är uppskattningsvis hälften av de cirka 110 medlemmarna riksdagsledamöter och resten tjänstemän, enligt ordföranden John Widegren (M) som dock inte vill ge ut namnen på medlemmarna. 

Enligt Birger Lahti (V), själv jägare och styrelsemedlem i klubben, är sannolikt antalet riksdagsledamöter i jaktklubben fler. De flesta i klubbens tiohövdade styrelse är jägare och en majoritet är också ledamöter i Miljö- och jordbruksutskottet, som beslutar om vilka regler som ska gälla för jakt och djurskydd. Både miljöutskottets ordförande Emma Nohrén (M) och vice ordförande Kjell-Arne Ottosson (KD) sitter i jaktklubbsstyrelsen, visar vår genomgång.

I befolkningen i stort är endast 2,5 procent jägare. Jägarkårens representation i riksdagen och många av de myndigheter som har ansvar för jaktfrågor är betydligt större, vilket påverkar rovdjurspolitiken enligt Birger Lahti.

– Det är klart att det har betydelse. Den som har intresse sätter sig in i frågan mer. Men det vore ju samma diskussion från andra hållet om det bara var människor här som värnar rovdjur och pratar om biologisk mångfald, säger han.

Birger Lahti anser också att de stora intresseorganisationerna Svenska jägareförbundet och Jägarnas Riksförbund kopplar ihop frågor om lantbruk, näringsliv, rovdjur och jakt på ”ett smart sätt”. 

– Det gör att de får tryck i frågan.

Allmänna uppdraget

Klart är att kontakterna mellan jaktorganisationerna och regeringen är täta. Den största och äldsta intresseorganisationen, Svenska jägarförbundet, har också en särställning i och med vad som kallas ”allmänna uppdraget”.

– Svenska jägareförbundet får 60-70 miljoner i statligt stöd för att jobba med svensk viltförvaltning, säger Magnus Orrebrandt på Svenska rovdjursföreningen. 

– De har till exempel ansvaret att informera om björn och lodjur. Det säger sig självt att de inte kommer informera jättemycket om den stora nyttan av björn och lodjur utan mer om behovet av jakt.

Förbundet har dock avsagt sig uppdraget att informera om just vargen.

– De insåg väl att det blir för kontroversiellt om de ska ansvara för informationen om varg, samtidigt som de är oerhört kritiska mot vargen, säger Magnus Orrebrant.

De som har intresse av att döda djuren får alla bidrag och kan därför bygga upp en maktposition över åren.

Han är kritisk till att statliga pengar kan användas för att att lobba för jakt och att forska om sådant som gynnar jakten, samtidigt som Tidöregeringen sänker bidragen till miljöorganisationerna kraftigt. 

– De som har intresse av att döda djuren får alla bidrag och kan därför bygga upp en maktposition över åren. Det är därför de har lyckats ha representanter överallt: i politiken, på länsstyrelser och centrala myndigheter som Naturvårdsverket, säger Magnus Orrenbrant.

Positiva attityder

Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) senaste undersökning från 2020 av svenskarnas attityder till stora rovdjur och rovdjursförvaltning visar bland annat att en överväldigande majoritet är mycket positiva till att det finns varg i Sverige. En knapp tredjedel (29 procent) kan absolut tänka sig att ha varg nära bostaden, medan 22 procent är helt negativa. 

I Sveriges mest vargtäta län Värmland är ännu fler mycket positiva till varg i närheten av bostaden (35 procent), medan 21 procent är helt negativa. Värt att notera är också att en stor majoritet, 43 procent, är klart negativa till att rovdjur ska få skjutas för att djuren konkurrerar med människan om det jaktbara viltet. Endast fyra procent är positiva till det. Svenska jägareförbundet anser däremot att hela vargrevir bör ”tas bort” där bytesdjuren ”behöver återhämta sig”. 

”Marginell betydelse”

Älgjägaren Birger Lahti tycker att antalet vargar bör hållas nere, bland annat för att minska konkurrensen med jägarna om viltet.

Han håller med Tidöregeringen om att miniminivån för den svenska vargpopulationen bör sänkas, till ”någonstans mittemellan” dagens 300 vargar till regeringens mål om 170-270 vargar.

– Men kanske att 170 är för lågt. Om vi skulle öka till 475 eller minska nivån till 275 tror jag har marginell betydelse för den biologiska mångfalden.

Vad säger du om att Sverige redan idag bryter mot EU:s Art- och habitatdirektiv genom att tillåta jakt på den strikt skyddade vargen?

– Det har jag ingen koll på. Jag kan för lite om EU:s förordning och vad den säger, säger Birger Lahti.

Fotnot:
Dagens ETC har sökt landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).