BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Hur mår egentligen Arktis?
– Om man ser Arktis som en kanariefågel i gruvan som ska varna, då är det nog dags att springa ut ur gruvtunneln nu. Det är i sig inget nytt – det nya är den takt som förändringen har börjat gå i, säger Peter Sköld, föreståndare för Arktiskt centrum vid Umeå universitet, Arcum.
Frågan är vilka konsekvenser som de snabba förändringarna i Arktis kommer att få och hur omfattande de blir. Det ska drygt 650 forskare från hela världen diskutera under den fyra dagar långa konferens som pågår i Umeå, under namnet ”People and Places”.
Virus och bakterier kan frigöras
Det är en av de största forskningskonferenserna någonsin om Arktis framtid, förklarar Peter Sköld, men det är ingen renodlad klimatkonferens. Forskarna kommer förutom miljö att tala om bland annat urfolks rättigheter, turism, migration, hälsa och sjukdomsspridning. Frågan om sjukdomar i spåren av klimatförändringarna fick viss uppmärksamhet förra året, när en tolvårig pojke och 2 300 renar dog av mjältbrand i Sibirien. Forskarnas teori är att pojken och djuren smittades av ett kadaver från det senaste mjältbrandsutbrottet i området – ett kadaver som hade legat fruset i permafrosten i 75 år, men som hade tinat upp i samband med den ökande temperaturen.
– Det är ju en konsekvens av klimatförändringarna som man inte talar så mycket om. När permafrosten smälter, så kan virus och bakterier frigöras ur den. Det finns ett riskscenario med allvarliga virus – ta spanska sjukan, till exempel. När den härjade så grävde man ner folk i isen, och om den smälter nu … ja, det vill vi nog inte vara med om, säger Peter Sköld.
Naturresurser en brännande punkt
Ett kontroversiell fråga är hur Arktis med sina åtta länder där flera olika urfolk och nationaliteter bor, ska samordnas och styras. En annan brännande programpunkt är den om naturresurser – vad ska få utvinnas, av vem och hur ska vinsterna fördelas? Med de smältande isarna öppnas nya möjligheter till utvinning och transporter av olja och mineraler. Besluten tas av politiker, men forskarna på konferensen ska försöka belysa hur den lokala befolkningen påverkas av ökad utvinning och hur de ska kunna få ett ord med i laget.
– Det finns ju en diskussion om att mycket pengar görs på de naturresurser som finns i området, men där väldigt lite av pengarna stannar kvar för att användas som en investering för att utveckla området. Den diskussionen borde kunna leda fram till bättre möjligheter för lokalbefolkningen, säger Peter Sköld.
”Stärks av ett utbyggt samarbete”
Umeå universitet profilerar sig alltmer på arktisk forskning. För närvarande är 300 forskare knutna till Arcum och 2017 utropades som det arktiska året för universitetet. Men hos svenska politiker är intresset svalare. De är generellt dåligt representerade i många arktiska sammanhang, säger Peter Sköld. Sverige har ingen kuststräcka rakt norrut och kan till skillnad från till exempel Norge, Ryssland och USA inte göra anspråk på naturresurser i havet, vilket möjligen kan förklara det förhållandevis ljumma intresset. Peter Sköld hyser ändå förhoppningar om att beslutsfattare på många nivåer kommer att delta på konferensen.
– Jag tror att Arktis stärks av ett utbyggt samarbete. Forskningen och politiken måste växa tillsammans och lära av varandra. Arktis bortom klimatförändringarna är en fantastisk plats på jorden med världens sista orörda natur och med en fantastisk kvalitet för oss som bor här. Många av de lösningar som forskarna jobbar med kan göra Arktis bättre – som telemedicin och andra innovationssatsningar.
Som forskare, vad är din reaktion på att USA vill lämna Parisavtalet?
– För klimatet i sig är det ett dåligt beslut, eftersom USA hör till de länder som orsakar mest utsläpp. Jag tror emellertid att de ekonomiska vinster som USA tror sig göra på att lämna överenskommelsen är mycket kortsiktiga och på lite sikt riskerar man att vara förloraren i den omställningsprocess som är en förutsättning för att många företag och nationer ska kunna vara framgångsrika framöver.
