Det är hela 33 poäng fler än jumboplatsen. Klimatstudenterna vill ändå framhålla att alla som deltagit är värda en eloge.
Samtliga högre lärosäten i Sverige erbjöds att vara med, 25 valde att delta, det är nio fler än året innan.
– Vi är glada att så många valde att delta, även lärosäten som inte profilerar sig på klimat och hållbarhet, säger Alexander Palmér som varit med och tagit fram rankingen.
Chalmers och KTH i toppen på listan utmärker sig i klimatarbetet och tog 2019 initiativ till universitetens och högskolornas eget Klimatramverk.
Liten högskola i topp
Inte lika känt är privata Newmaninstitutet i Uppsala som delar förstaplatsen med Chalmers. Newmaninstitutet är en högskola för teologi, filosofi och kultur, med ”starkt inslag av kulturvetenskap”, enligt rektor Philip Geister.
– Vi är fantastiskt glada, överraskade och mycket tacksamma över placeringen och tycker det är kul att Klimatstudenterna har tagit det här initiativet, säger han till Dagens ETC.
En viktig förklaring till placeringen kan, enligt Philip Geister, vara att skolan medverkar i påve Franciskus gräsrotsprojekt Laudato Sì, och därmed redan arbetar ambitiöst med klimat och miljö.
– Laudato Sì är ett sju-årigt projekt som syftar till en hållbar livsstil inom alla områden i livet, både på arbetet och på det personliga planet, säger Philip Geister.
Inom projektet uppmanas universiteten att engagera sig i integral ekologi, att skydda planeten men också att finna alternativa, hållbara ekonomiska modeller, berättar han.
– Det handlar om allt från hur du tar dig till arbetet till hur hållbara byggnaderna vi verkar i är. Vi har också köpt skogsfastigheter där vi ska jobba med ekologiskt skogsbruk och för biologisk mångfald, och ger våra studenter möjlighet att engagera sig där.
Till skillnad från många andra universitet som togs på sängen av pandemins utmaningar är distansundervisning och digitala möten inget nytt för Newmaninstitutet. De flesta av de 300 studenterna pluggar på distans.
– Vi har också en fördel i att vi är en liten högskola med ganska få anställda, det är väl mest jag som brukade stå för flygandet, säger Philip Geister.
”Inte nöjda”
Peter Hultman är ekonomichef på Handelshögskolan i Stockholm, som hamnade längst ner på listan.
– Det är vi självklart inte nöjda med. Klimatarbetet är prioriterat och har intensifierats sedan en tid. Handelshögskolan är inte ett statligt universitet med formella krav på struktur och processer för målsättning och mätning av klimatarbetet, men det inför vi nu, säger han.
Handelshögskolan har skrivit på Klimatramverket och åtar sig därmed bland annat att senast till år 2030 ha genomfört åtgärder så att man ligger i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål.
Även Högskolan i Skövde, som hamnade näst längst ner på listan, har anslutit sig till Klimatramverket. Skolans ledningskommunikatör Ulf Nylén vill inte uttala sig om själva rankingen men säger att Högskolan i Skövde ”arbetar brett med hela hållbarhetsperspektivet”.
Han säger också att Högskolans miljöledningssystem nyligen har reviderats och att det inkluderar bland annat Klimatramverket.
– Allt i ramverket är inte relevant för oss. Vårt fokus är att direkt minska utsläppen genom att exempelvis minska energiåtgången i fastigheterna vi hyr och att främja resefria möten.
Andra prioriteringar
Södertörns högskola är ett av femton lärosäten som valde att inte delta i rankingen.
– Högskolan får ganska många förfrågningar om att delta i olika enkäter och är generellt restriktiv med att svara på dessa. Rankingen bygger på att lärosätet avsätter resurser för att ta fram underlag och vi valde därför att prioritera vårt eget arbete med klimatomställning, skriver Hans E Andersson, förvaltningschef på Södertörns högskola, i mejl till Dagens ETC.
Hela listan
Chalmers: 89
Newmaninstitutet: 89
KTH: 86
SLU: 81
Örebro universitet: 79
Stockholms universitet: 78
Göteborgs universitet: 77
Försvarshögskolan: 75
Högskolan i Borås: 75
Blekinge tekniska högskola: 74
Högskolan i Halmstad: 73
Högskolan i Kristianstad: 72
Mittuniversitetet: 72
Linköpings unversitet: 71
Malmö universitet: 71
Lunds universitet: 70
Högskolan väst: 69
Linnéuniversitetet: 69
Umeå universitet: 67
Uppsala universitet: 63
Mälardalens högskola: 62
Karlstad universitet: 61
Kungliga musikhögskolan i Stockholm: 61
Högskolan i Skövde: 60
Handelshögskolan i Stockholm: 57
Maxpoäng är 100 – i rankningen får lärosätena poäng för flygutsläpp per årsarbetskraft, mätning av totalutsläpp, minskning av flygutsläpp samt mål och handlingsplaner. Källa: Climate action ranking 2021. Mer om rankningen finns att läsa här.