Världens efterfrågan på kött ökar för varje år. Trots en redan hög köttkonsumtion pekar kurvan uppåt i den rika delen av världen, samtidigt som efterfrågan stiger kraftigt bland den växande medelklassen i utvecklingsländerna. Det är inte bara köttkonsumtionen per capita som driver på utvecklingen, befolkningstillväxten gör att FN förutspår en ökning av köttkonsumtionen med drygt 70 procent till 2050 medan mjölkkonsumtionen beräknas öka med nära 60 procent.

Till kött- och mejeriproduktionens baksidor hör, förutom utsläpp av växthusgaser, också jorderosion, avskogning och ökenutbredning, vilka i sin tur bidrar till klimatproblemen. Stigande efterfrågan på kraftfoder, som spannmål och soja, driver på ett allt intensivare jordbruk med mer och mer konstgödsel, bekämpningsmedel och genmanipulerade grödor.

Färskvattenbrist, förstörda ekosystem och giftutsläpp följer också i spåren av den storskaliga djuruppfödningen. Köttindustrin bidrar även till övergödningen av hav och sjöar, ett problem på många håll i världen, inte minst i Östersjön.

– Problemen ökar när djurproduktionen koncentreras till vissa regioner vid kusten, som i södra Sverige, och om gödslet inte tas om hand utan skjutsas ut i havet, som i Ryssland, säger Elin Röös, forskare inom hållbara livsmedel vid SLU.

Att sprida ut boskapen och inte hålla dem i känsliga områden skulle minska övergödningen, liksom att minska användningen av kväve i foderodlingen och att sprida gödslet på åkrar när växtligheten som mest behöver näringen.

Efterfrågan driver på

I stora delar av världen är färskvattenbrist ett stort problem, som redan gett upphov till konflikter i regioner och mellan nationer. Att hushålla med färskvatten blir en allt viktigare fråga.

– Vattenbrist är ett allvarligt problem, inte minst på platser där man vattnar fodergrödor som ges till djuren. Det är ett resursslöseri att ge mat vi kan äta till djuren. Det finns också tekniska lösningar för att minska vattenförbrukningen, säger Elin Röös.

Ett av de största hoten mot miljön uppstår när köttproduktionen tränger undan de naturliga ekosystemen och arters naturliga livsmiljöer går förlorade – som vid sojaodling, menar Elin Röös.

– Det är efterfrågan på kött som driver på. Även överbetning är ett stort problem på vissa håll. Lösningen är inte att alla ska sluta äta kött, men om vi går över till hållbar djurhållning blir köttutbudet automatiskt mindre, säger hon.

För stora krav

Hur stora miljöproblem köttproduktionen orsakar varierar stort i olika länder och inom länder. Industriell boskapsuppfödning i närheten av storstäder, utan möjlighet att ta hand om gödslet på ett bra sätt, som på vissa håll i Kina, ger betydligt större miljöproblem än naturbetande kor på en KRAV-gård i Sverige. Men korna på ängen ger större klimatutsläpp, eftersom de inte växer lika fort som industrikor som äter kraftfoder.

– Det gynnar biologisk mångfald och öppna landskap att låta klövdjur beta på traditionell betesmark där de har en viktig roll i ekosystemet. Det går att hitta sådan produktion, men den skulle aldrig kunna motsvara den stora efterfrågan på kött vi har idag, säger Elin Röös.

Minskad efterfrågan brukar efterlysas i varje rapport om köttproduktionens negativa effekter. Varför ska ansvaret alltid läggas på konsumenterna?

– Det läggs för stora krav på konsumenterna. Skulle köttproduktionen tvingas bära sina egna miljökostnader skulle köttet bli mycket dyrare – då skulle vi automatiskt äta mindre kött.