– Mikroberna i jorden andas ut koldioxid men många av dem fixerar också koldioxid och kvävegaser. Det handlar om att hitta en balans så att vi lagrar mer växthusgaser än vad jordens mikrober respirerar ut, och det är fullt möjligt med hjälp av fermentering, säger Jan Roed.

Att tillföra kompost är bättre än att använda konstgödsel, men komposten ger samtidigt upphov till stora växthusgasutsläpp. Forskning visar att utsläppen minskar betydligt om det organiska avfallet fermenteras istället.

En urgammal metod

Enligt en nederländsk studie ger fermentering 27 gånger mindre utsläpp av växthusgaser än traditionell kompostering. Studien visar också att vanlig kompostering ger ett sämre kol/kväve-förhållande i gödslet jämfört med ursprungsmaterialet, vilket gör att grödorna inte växer optimalt.

Vid fermentering, eller bokashi som är det japanska ordet, bryter mikrober ner materialet i syrefri miljö, till skillnad från komposten som luftas. Fermentering och jäsning är samma sak. En urgammal konserveringsmetod där det organiska materialet behåller sina näringsämnen och nyttig bakteriekultur växer till utan syre.

– Fermentering av jäsningstyp binder det mesta av både energin, kvävet och näringsämnen, som sedan kan återföras till odlingsjorden. Då sluts den så kallade kolcykeln och vi skapar hållbara odlingssystem som klarar av att hålla mer vatten, näring och luft. Precis den typ av odlingssystem vi behöver i ett förändrat klimat med mer extremt väder, säger Jan Röed.

– Med tiden ger metoden en större biomassa i jorden, då växterna tillför mer energi än den som andas ut av mikroberna. Det var så de bördiga lössjordarna och prärien bildades.

Med fermentering kan vi få en liknande effekt, menar Jan Röed.

Kunskapen sprids

Metoden fungerar lika bra småskaligt i en hink under diskbänken som storskaligt för det industriella jordbruket. Och det är inte svårt. Istället för att låta en hög med gödsel ligga och ”brinna” på ladugårdsbacken kan samma material jäsa med mikrober under en presenning.

Kunskapen om hur viktigt det är att samverka med jordens ekosystem växer snabbt, och i Asien och  länder som Holland, Belgien och Nya Zeeland är fermentationsmetoden på frammarsch, enligt jan Röed.

Varför metoden ännu inte fått större genomslag kan man bara spekulera i. Industrin för handelsgödsel är mäktig och inom akademin kan det vara trögt att få gehör för ”nya” idéer.

– Ibland tror jag att forskarprestige är ett av de största hindren för ett effektivt klimatarbete, säger Jan Röed.