Tyskland ställer om från kol- och kärnkraft
Tyskland planerar att helt avveckla sitt beroende av kärnkraft till 2022. Många oroliga röster varnade för att därmed skulle bli beroende av kolkraften, vilken till skillnad från kärnkraften släpper ut stora mängder växthusgaser. Men förra året gjorde Tysklands näringslivsminister, Sigmar Gabriel, klart att även landets beroende av kolkraften ska minskas kraftigt. Men i stället för kolkraft har Tyskland valt att satsa stort på en utbyggnad av vind- och solkraft för sin energiförsörjning. Under juni månad 2015 producerade landets solpaneler för första gången mer el än kärnkraften sammantaget, 5,183 TWh, jämfört med 5,181 TWh och sedan dess har utbyggnaden bara fortsatt. Under 2015 ökade den installerade kapaciteten med 1,3 GW och landet nådde upp i drygt 38 GW, enligt institutet Fraunhofer ISE, vilket motsvarar fyra gånger så mycket som alla svenska kärnkraftverk om de gick för fullt (vilket de aldrig gör).
Skulle du vilja göra din egen energi?
ETC Egen el kan ta fram ett förslag på solcellsanläggning utifrån dina förutsättningar.
... liksom stora delar av övriga världen
Den förnybara elen har nu blivit så billig att bygga ut att den konkurrerar ut inte bara kärnkraft utan också kolkraft i stora delar av världen. Kina minskade förra året sin fossilbaserade elproduktion med ca 30 TWh genom att öka förnybar el med mer än 200 TWh. När 2015 gick mot sitt slut var solcellskapaciteten i Kina uppe i 43 GW, en ökning med 15 GW jämfört med året innan, enligt statistik från the China Photovoltaic Industry Association.
Europas energibolag har samtidigt skrivit av hundratals miljarder kronor därför att gamla kärnkraftverk inte längre är lönsamma när elpriserna fallit. I Frankrike kämpar staten med att rädda den statligt ägda kärnkraftsindustrin undan konkurs – trots EU:s statsstödsregler.
Verklig kärnkraft har visat sig för dyr för att kunna konkurrera. Den globala vindkraften har just passerat kärnkraften i installerad effekt och producerar nu också mer el än kärnkraften i flera länder som också satsat på kärnkraft, till exempel Kina, Japan och Spanien.
Effektskatten liten del av kostnaden
Anledningen till kärnkraftens olönsamhet är framförallt låga elpriser och högre krav på säkerhet. Enligt Vattenfalls kärnkraftschef Torbjörn Wahlborg, liksom en rad debattörer de senaste veckorna, är ytterligare en orsak till det effektskatten – alltså den skatt som industrin betalar på elen från kärnkraft. För ett år sedan höjdes skatten med ungefär ett öre per kWh. Nu kräver inte bara industrin utan också Moderaterna och Liberalerna att skatten ska sänkas igen.
Men enligt Rolf Lindahl, kärnkraftsansvarig på Greenpeace, innebär den höjning som gjordes av effektskatten förra året en ökad kostnad med i genomsnitt runt 70 miljoner kronor per reaktor och år. Det kan jämföras med kostnaden för de säkerhetsförbättringar som industrin måste genomföra om de ska driva reaktorer efter år 2020 – de kommer att kosta cirka en miljard kronor per reaktor.
... medan avfallshanteringen är underfinansierad
Ett av de områden som redan nu går med underskott för kärnkraften är systemet för avfallshantering av uttjänt kärnbränsleavfall. Tanken är att kärnkraftsbolagen själva ska stå för kostnaden som avfallshanteringen innebär, och därför tas en avgift ut som baseras på hur mycket el som produceras. Den avgiften är nu cirka fyra öre per kWh – men hade behövt vara högre. För att systemet skulle gå ihop anser Strålskyddsmyndigheten, som är de som föreslår till regeringen hur stor avgiften bör vara, att avgiften för Ringhals behöver vara 5,5 öre per kWh och 6,7 öre för Oskarshamn. Att avgiften inte är så hög innebär att det i slutändan är staten som får betala.
