Klimatarbetet har de be­dömt utifrån parametrar som utsläpp, klimatplaner och andel el­bilar i fordonsflottan. Men vid cyklismen tar det stopp. Från de flesta kommuner saknas nämligen data över sådant som hur många av invånarna som cyklar dagligen och hur mycket pengar som läggs på underhåll av cykelvägar.

Det här är ett stort problem, tycker Ola Spännar.

– Forskningen säger att vi måste minska utsläppen, till exempel genom att åka mindre bil och cykla mer. Men hur går det med detta? Hur är det där jag bor? Det måste finnas underlag för att svara på dessa frågor. Som man säger i näringslivet: ”What gets measured gets done.”

1,8 meter i Borås

Baserat på datan som trots allt finns, har Klimatkollen kunnat ta fram ett nyckeltal bestående av antal meter cykelväg per invånare. Det är ett trubbigt verktyg; Sundbyberg, exempelvis, har ett mycket lågt värde. Men det betyder inte nödvändigtvis att denna kommun är dålig på att främja cykling, säger Ola Spännar.

– Geografiskt små kommuner med stor befolkning missgynnas just om man visar meter per invånare. Men det ger ändå en viss indikation, särskilt om man jämför med liknande eller närliggande kommuner, fortsätter han. 

På så vis framstår cykelväglängden på 1,8 meter per invånare i Borås som väldigt liten i jämförelse med grannkommunen Ulricehamn, vars värde är 6,2 meter. En snabb googling bekräftar bilden av Borås som en särskilt svårcyklad ort, som dessutom inte planerar att bygga några nya cykelvägar fram till 2025 – trots press från invånarna. ”Just nu känns det som att man cyklar med livet som insats”, skriver författaren till ett medborgarförslag på temat.

Kunskap kontra kulturkrig

För att få bättre koll på cyklism­en runt om i Sverige efterfrågar nu Klimatkollen mer statistik på kommunnivå. 

– Vi vet inte tillräckligt för att kunna följa upp klimatarbetet. Det är då klimatfrågan blir till något man har åsikter om, eller i värsta fall ett slags kulturkrig. 

Men det finns en del hinder i vägen. Myndigheten Trafikanalys, som bland annat har till uppgift att samla in, sammanställa och sprida statistik, har varken muskler eller befogenhet att kräva av kommunerna att de tar fram den här typen av data. Istället behöver kommunerna få incitament att göra det, anser Ola Spännar.

Lii Hylander, presskommunikatör på Trafikverket, skriver i ett mejl att cykeldata finns på nationell nivå, men att myndigheten saknar resurser för att följa upp på kommunal och regional nivå. Sådana resurser saknas också hos många av kommunerna själva, tillägger hon.

Dagens ETC har sökt Sveriges kommuner och regioner, SKR, för en kommentar.