– Låt mig till att börja med konstatera att vi har en väldigt allvarlig klimatkris. Vi måste nu gå från att släppa ut koldioxid till att fånga in koldioxid, sade Isabella Lövin under presskonferensen. 

Utredningen överlämnade 52 åtgärdsförslag för hur Sverige ska skapa minusutsläpp och nå klimatmålet netto nollutsläpp år 2045. Med netto nollutsläpp menas att utsläppen ska minska med minst 80 procent jämfört med idag. Resten ska kompenseras med “kompletterande åtgärder” – minusutsläpp.

I utredningen föreslås att Sverige ska nyttja tre vägar för att skapa minusutsläpp: Bio-CCS, alltså koldioxidinfångning och lagring på bioeldade anläggningar, nyttjande av naturliga kolsänkor, exempelvis återskogning och återvätning av torrmarker, samt klimatåtgärder utomlands. 

– Vi föreslår att Sverige år 2030 ska åstadkomma minusutsläpp motsvarande minst 3,7 miljoner ton per år, sade Åsa-Britt Karlsson, som lett utredningsarbetet.

Storsatsning på bio-CCS

Mest krut läggs på bio-CCS. År 2030 vill utredningen se bio-CCS på 3-5 större anläggningar som ska skapa minusutsläpp motsvarande 1,8 miljoner ton koldioxid per år. Detta kan jämföras med Sveriges utsläpp som idag är drygt 50 miljoner ton per år. Koldioxiden föreslås transporteras med båtar och lagras utomlands, exempelvis i Norge. 

Som Dagens ETC rapporterade i tisdags föreslår utredningen att staten går in och stödjer en storsatsning på bio-CCS. Detta bland annat med hjälp av statlig upphandling och så kallad omvänd auktion. Energimyndigheten föreslås få i uppdrag att upphandla minusutsläpp med bio-CCS. Den aktör som kan erbjuda minusutsläpp till lägst kostnad vinner upphandlingen.

– Idag saknas incitament för fullskalig bio-CCS, både nationellt och på EU-nivå, sade Åsa-Britt Karlsson.

Räknar med 1000 kronor per ton

I utredningen räknar man med att minusutsläpp med bio-CCS kommer att kosta ungefär 1 000 kronor per ton koldioxid. Upphandling av 1,8 miljoner ton per år innebär en statlig satsning motsvarande närmare två miljarder kronor per år.

Samtidigt vill utredningen se nyttjande av naturliga kolsänkor motsvarande 1,2 miljoner ton koldioxid per år 2030, samt klimatåtgärder utomlands motsvarande 0,7 miljoner ton. Kostnaderna för de här åtgärderna bedöms som lägre, 200 - 500 kronor per ton koldioxid. Den sammanlagda prislappen landar runt 2,5 miljarder kronor per år 2030.

Minusutsläppen ska öka kontinuerligt från idag och ligga runt de 10,7 miljoner ton som klimatmålen stipulerar år 2045. Då antas användningen av bio-CCS vara betydligt större. I utredningen ser man då, enligt Åsa-Britt Karlsson, en potential för bio-CCS motsvarande minst 10 miljoner ton per år – motsvarande ett 20-tal större anläggningar. Däremot vill man inte säga hur mycket av minusutsläppen som år 2045 ska komma från bio-CCS respektive naturliga kolsänkor.

Enligt Åsa-Britt Karlsson är minusutsläppen nödvändiga för att nå klimatmålen. Detta eftersom det kommer att finnas sektorer där utsläppen är mycket svåra att få bort, inte minst inom jordbruket, men också delar av industrin. Hon menar också att åtgärderna är kostnadseffektiva, bland annat eftersom alternativen är betydligt dyrare.

– Vår bedömning är att vi kan nå väldigt ambitiösa klimatmål med hjälp av negativa utsläpp, mer ambitiösa än de vi har idag, sade Åsa-Britt Karlsson.

• Idag presenterade Klimatpolitiska vägvalsutredningen en strategi för hur Sverige ska skapa minusutsläpp och nå klimatmålet netto nollutsläpp år 2045.

• Med “netto noll” menas att utsläppen ska minska med minst 80 procent jämfört med idag. Resten ska kompenseras med “kompletterande åtgärder”. Efter 2045 ska Sveriges nettoutsläpp bli negativt, minusutsläppen ska bli större än utsläppen.

• Huvudalternativen är enligt utredningen bio-CCS, nyttjande av naturliga kolsänkor och klimatkompensering utomlands. Bio-CCS står för bio-Carbon Capture and Storage, koldioxidinfångning och lagring med bioenergi.

• År 2030 vill utredningen se bio-CCS på 3-5 större anläggningar och minusutsläpp motsvarande 1,8 miljoner ton koldioxid. 2045 ser utredningen en potential för bio-CCS motsvarande minst 10 miljoner ton minusutsläpp per år. 

• Koldioxiden föreslås transporteras med båtar och lagras utomlands, förslagsvis under havsbotten utanför Norge.

• År 2030 vill utredningen också se minusutsläpp med hjälp av naturliga kolsänkor, exempelvis återskogning och återvättning av torrmarker, motsvarande 1,2 miljoner ton koldioxid per år, samt kompletterande åtgärder utomlands motsvarande 0,7 miljoner ton koldioxid. 

• År 2030 ska minusutsläppen uppgå till 3,7 miljoner ton per år, för att sedan växa till minst 10,7 miljoner ton år 2045. Sveriges utsläpp är idag drygt 50 ton per år.

• För att få till stånd satsningen krävs enligt utredningen att staten går in med ekonomiska styrmedel, incitament och nya regelverk. Den största satsningen ska göras på bio-CCS. Bland annat föreslås statlig upphandling av närmare två miljoner ton minusutsläpp per år. Kostnaden för bio-CCS beräknas vara 1 000 kronor per ton, vilket innebär en årlig satsning närmare två miljarder kronor.

 • I december startade Stockholm Exergi en pilotanläggning för bio-CCS vid Värtaverket i Stockholm. Målet är en fullskalig anläggning 2025.

• Under hösten inleddes också provborrningar av ett stort koldioxidlager utanför Norges kust, Northern Light. I projektet ingår bland annat Stockholm Exergi, Cementa och Preem. Målet är ett färdigt lager 2024.