BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
I snitt kommer världens städer bli 4,8 grader varmare, men flera av städerna på listan, som Bulgariens huvudstad Sofia, Skopje i Makedonien och Madrid i Spanien, kommer alla stiga med mer än 8 grader år 2100.
Mer hjärt- och kärlsjukdomar
Enligt Yvonne Andersson Sköld, professor i miljö på VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, kommer värmeböljor att bli ännu vanligare. Hon nämner värmeböljan 2003 där 14 802 människor dog av värmeslag bara i Frankrike.
– Det kommer bli mycket mer hjärt- och kärlsjukdomar. Äldre kommer att drabbas extra hårt. Vi kommer att behöva bygga våra hus och planlösningar för att klara värmen med bättre avkylning, säger hon.
Nederbörd stor utmaning
Enligt rapporten blir temperaturerna högre i just storstäder än på landsbygden på grund av ett fenomen som kallas ”urbana värmeöar” – stadens varma luft ligger kvar och kan hettas upp långt mer än i rurala områden.
– Storstäderna har byggt bort sitt naturliga skydd, som träd och grönska, säger Yvonne Andersson Sköld.
Även om sådana värmeböljor också kan drabba svenska städer är det nederbörden som kommer att vara en speciellt stor utmaning.
– Alla simuleringar säger att det blir kraftigare nederbörd. Även i Sverige kommer vi därför få sämre vattenkvalitet. Också tillgången till vatten kommer att förändras, Kalmar och Östkusten har ju till exempel drabbats av kraftig torka redan nu, och det kommer troligtvis bli vanligare och vanligare, säger Yvonne Andersson Sköld.
Städerna är också känsligare för översvämningar än omkringliggande natur.
– Eftersom vi bygger komplexa städer med hus, vägar, broar och tunnlar som är byggda så att naturliga avrinningsytor saknas. Naturen har ju anpassat sig i århundraden för att hantera sin egen situation, medan vi kanske inte tänkt igenom allt som kan hända med det vi bygger, säger hon.
Redan nu har många svenska städer börjat konstruera lösningar för att klara av den ökade nederbörden.
– Det kan handla om vallar och översvämningsdammar för att skydda staden från översvämningar, men även enklare lösningar som ökad renhållning av dagvattentunnlar.
SMHI förser städerna med modeller för att göra bedömningar för hur stor nederbörden kommer att bli och hur mycket vattnet kommer att stiga i vattendrag.
Göteborg, vars sommartemperatur enligt kartläggningen kommer att öka med 5 grader, är en av städerna som börjat förbereda sig för klimatförändringar.
– Bland annat vill man bygga förhöjda vallar mot älven och har börjat titta på hur nederbördstillfällen kan påverka översvämningar och hur det ska motverkas.
– Göteborg bygger också in mycket grönska i staden, vilket påverkar lokalklimatet. Ju fler träd du har desto mer avdunstning och skugga får man. Det är inte bara för klimatet, utan även för estetik och biologisk mångfald, menar de, säger Yvonne Andersson Sköld.
