BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Immerath, nio mil nordväst om Köln, har blivit en spökstad. Här ringer inte kyrkklockorna längre och inga barn kommer cyklande på gatorna. De tidigare invånarna har till och med flyttat de döda från stadens kyrkogård.
Expansionen av brunkolsgruvan Garzweiler i Nordrhein-Westfalen har lett till att stadens kvarvarande invånare har blivit förflyttade till Nya Immerath någon halvmil bort. Samtidigt har den regionala regeringen valt att sätta stopp för utvidgningen av gruvbrytningen vid Garzweiler, vilket innebär att 400 miljoner ton brunkol lämnas i marken.
Det lilla samhällets öde speglar de framsteg, bakslag och motsättningar som präglar tyskarnas världskända övergång till förnyebar energi.
”Som sin egen begravning”
Tyskland har nio brunkolsgruvor i tre regioner. I dag får 16 000 människor sin sysselsättning av gruvorna. Gruvorna producerar 170 miljoner ton brunkol per år och har sammanlagda reserver på tre miljarder ton brunkol. Landet har också två stenkolsgruvor i bruk. Dessa ska dock stängas 2018.
– Det är svårt för oss att gruvan stänger. Det är som att gå på sin egen begravning, säger Hubert Hüls, chef för gruvverksamheten i stenkolsgruvan Ibberbüren i Nordrhein-Westfalen.
Under en rundtur i stenkolsgruvan och det närliggande kraftverket blir det tydligt vilka motsättningar som finns. Gruvan, som sysselsätter 1 600 personer, väntas producera till 3,6 miljoner ton stenkol i år. Dessutom finns ett lager på 300 000 ton stenkol som måste säljas 2018.
Ökat med 6 miljoner ton
År 2014 minskade Tyskland sina utsläpp med 346 miljoner ton koldioxid. Den tyska federala miljömyndigheten varnade dock för att utsläppen hade ökat med 6 miljoner ton under 2015. Det är främst produktionen av energi och energiförbrukningen, transporter och jordbruket som bidrar till utsläppen.
– Den tyska energiomställningen har varit framgångsrik i ett inledande skede med en snabb ökning av användningen av förnybara energikällor, ett brett stöd från allmänheten och viktiga mål för regeringen på såväl medellång som lång sikt. De senaste besluten som regeringen fattat visar dock på bristande politisk vilja att genomföra de tuffa beslut som krävs för att fasa ut fossila bränslen, säger Sascha Samadi, analytiker vid Wuppertalinstitutet för klimat, miljö och energi.