– Läget är akut med klimatkrisen och vi har varken tid eller råd att vänta. Kärnkraft är det energislag som har minst miljöpåverkan sett till hela livscykeln, säger Martina Sturek, ordförande för föreningen Women in Nuclear Sverige.

”Små risker”

Riskerna med kärnkraft är mindre än för andra energislag, menar Sturek. Kolkraften skördar en oerhörd mängd liv varje år, men även vattenkraften har stora risker.

– Risken för att till exempel Luleå ska ödeläggas av att en damm brister är 10 till 100 gånger större än att ett kärnkraftsverk ska få härdsmälta. Om ett kärnkraftverk får en härdskada kommer få människor att dö. I en dammolycka kan flera hundra tusen dö.

Är kärnkraften den enda vägen för att klara omställningen från fossila bränslen globalt? 

– Vi behöver både förnybart och kärnkraft parallellt. Det ena utesluter inte det andra, vilket IPCC är väldigt tydliga med. Globalt tror jag på solenergi, kanske även vågkraft. Vind och vattenkraft behövs också.

Men förespråkar verkligen IPCC kärnkraft så mycket som många debattörer påstår? Nej, menar Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen.

– IPCC säger i specialrapporten att kärnkraften kan spela en viss roll för klimatomställningen, men i de bakomliggande studierna varierar användningen av kärnkraft. I alla scenarier står kärnkraften för en liten andel av den globala elproduktionen, säger hon.

– Det finns ett antal studier som visar att vi kan klara av att hålla uppvärmningen under 1,5 grader utan att satsa på kärnkraft. Dessutom tydliggör IPCC att kärnkraft kan medföra negativ påverkan på andra hållbarhetsmål.

Per Kågesson är tidigare professor i miljösystemanalys och har länge stått i fronten för det svenska kärnkraftsmotståndet. Han företrädde Linje 3 i folkomröstningen 1980, och har skrivit flera böcker i ämnet. På senare år har han börjat vackla i frågan.

– För mig har säkerheten alltid varit avgörande. Jag sade redan för 30-40 år sedan att om man är beredd att ta kostnaden så är det möjligt att bygga idiotsäkra reaktorer, säger han.

– Sedan är det inte alls säkert att de kan konkurrera med förnybart ekonomiskt, det återstår att se.

Svår utmaning

Utmaningen i omställningen är svår, menar Kågesson.

– Det kommer bli väldigt knepigt att på kort tid bli av med väldigt mycket fossil kraft och gammal kärnkraft. Det kommer bli svårt i länder som Kina och Indien, högindustriländer med mycket processindustri, att lagra så mycket energi som behövs. Det handlar mycket om att effektivisera elanvändningen.

Vid sidan av säkerheten lyfts kostnaderna fram som det stora problemet med kärnkraften.  De går hand i hand, anser Tomas Kåberger, professor i fysisk resursteori vid Chalmers.

– Säkerhetsfrågorna är stora problem, och går att formulera om som ekonomiska kostnader som kanske är helt avgörande. Kärnkraft i dag är för dyrt för att kunna konkurrera med förnybara källor, säger han och menar att debatten brister i kunskap.

– Diskussionen är rätt dåligt informerad. Flera av debattörerna har ganska inkonsekventa argument för miljöeffekterna och hälsoeffekterna av kärnkraft jämfört med fossila bränslen. Man tar inte alls med kärnkraftens utspridda effekter av strålning, som drabbar väldigt många människor litegrann, där man inte dör omedelbart, men för tidigt.

Hur ser du på IPCC-rapporten om att kärnkraften är nödvändig för att klara omställningen?

– Det är inte en nödvändighet. Det finns många missuppfattningar. Det är sant att kärnkraften inte har några koldioxidutsläpp, men det är ju en ekonomisk fråga. Kostnaderna måste spela in också. Redan nu har ju existerande kärnkraftverk fått en bättre konkurrensförmåga än de skulle ha utan styrmedel. Men förnybara källor kostar ändå hälften så mycket som ny kärnkraft, säger Kåberger.

Martina Sturek medger att kärnkraften är en stor investering, men att den ändå kan vara konkurrenskraftig.

– När den väl finns på plats producerar den billig och fossilfri el under många decennier. Det går bevisligen att bygga kärnkraft billigt. Sydkorea, Kina och Förenade Arabemiraten är bra exempel där reaktorer byggs i tid och inom budget.

Snabb ökning

Enligt Tomas Kåberger kommer kärnkraften inte kunna bli konkurrenskraftig. Han ger ett par exempel.

– I USA sker en snabb ökning av förnybara källor och man övergav nyligen ett kärnkraftsprojekt som man investerat nästan 100 miljarder kronor i, för att det var ekonomiskt orimligt. I Kina har utbyggnaden av kärnkraft varit större än någon annanstans, med utbyggnad av reaktorer, men man har inte påbörjat några nya kärnkraftverk sedan 2016, för att solkraft och vind är så mycket billigare.

Johanna Sandahl delar uppfattningen.

– Att investera i utbyggnaden av förnybar energi är det enda miljömässigt och ekonomiskt hållbara alternativet, säger hon.

En ny typ av kärnreaktorer som kyls av flytande bly målas ut som räddningen för kärnkraften i världen. Men kritikerna lyfter fram att det finns stora problem med avfall, kostnader och att de tar för lång tid att bygga.

Den fjärde generationens kärnkraft har senaste åren utmålats som framtiden av många debattörer. De nya reaktorerna kyls med hjälp av flytande bly och ska kunna drivas med uttjänat reaktorbränsle.

Förespråkarna framhåller att dessa reaktorer kan använda bränslet betydligt effektivare än dagens kärnkraftverk, att de inte lämnar långlivat avfall efter sig och utformas mycket säkrare så att allvarliga olyckor inte ska kunna inträffa. Dessutom ska den nya kärnkraften vara ekonomiskt konkurrenskraftig.

”Kärnkraften blir nästan riskfri och avfallsproblemet reduceras betydligt”, skrev PM Nilsson, i en ledare i DI nyligen med rubriken ”Det våras för kärnkraft”.

Olösta problem

Men kritikerna anser att det finns många problem kvar att lösa även med den fjärde generationens kärnkraft.

– Det är tekniskt intressant, men det finns mycket kvar. De överdriver när de säger att man kan korta avfallshanteringen. Det handlar fortfarande om 100-200 år. Och då har man avfall som är väldigt färskt, högaktivt, och kan hotas under krig till exempel. Jag känner inte att det är någon positiv förändring i grunden, säger Per Kågesson, forskare och miljödebattör.

Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen, ser också fortsatt stora problem på flera punkter.

– Så länge den nya tekniken kommer generera avfall så kommer slutförvaret vara ett problem. Dessutom är det mycket kostsamt att bygga ny kärnkraft. Den kommer inte kunna konkurrera med priset på förnybar energi. Och det tar minst 10-20 år att bygga ett kärnkraftverk, det krävs mycket snabbare åtgärder för att bromsa klimatförändringarna, säger hon.