Säsongslager innebär att hetvatten som värmts upp av solen på sommaren lagras i stora gropar i marken för att kunna sparas till vintern. Hetvattnet ersätter eldning av biobränslen till fjärrvärmeanläggningar för uppvärmning av flerbostadshus.

Tekniken har byggts ut i Danmark de senaste åren (se faktaruta). Än så länge finns inga groplager i Sverige, men i augusti beviljade Energimyndigheten 2,8 miljoner kronor till ett projekt där Högskolan Dalarna, Högskolan i Halmstad och Absolicon Solar Collector AB i Härnösand ska undersöka vilka fjärrvärmenät i landet som har bra geologiska förutsättningar för storskaliga solvärmeanläggningar med groplager.

Redan nu användsdock solvärme i mindre skala i Härnösand. Värmen som produceras i solvärmeparken Högslätten säljs till fjärrvärmebolaget Hemab och levereras till kunder runtom i staden. Solvärmeparken är 1 000 kvadratmeter och har inget groplager, hetvattnet går direkt från solfångare till fjärrvärmenätet, berättar Joakim Byström, vd för Absolicon AB, som äger Högslätten:

– Våra solfångare kan producera höga temperaturer, värme och ånga upp till 160 grader och kan därför kopplas in direkt till fjärrvärmenätet. När solvärmefältet är helt utbyggt kommer en fjärdedel av värmen i fjärrvärmenätet att komma från solen en solig sommardag. 

Nackdelen med att inte ha groplager är dock att det inte går att spara hetvatten till vintern. Men genom att inte elda biobränsle under sommaren kan bränslet sparas till vintern, förklarar Joakim Byström. Dessutom är värmen dyrast på sommaren då sommareldningen har en låg verkningsgrad eftersom pannan körs på låg effekt:

– När pannan går på låg last blir det stora förluster som gör att värmen blir dyrast på sommaren i de flesta fjärrvärmenäten i Sverige. Det effektivaste och enklaste sättet att spara energi är att sluta elda på sommaren!

Solfångarna innehåller speglar som fokuserar ljuset som ett brännglas och följer solens gång under dagen. Solljuset fokuseras i svarta rör fyllda med vatten som blir mycket heta. Vattnet är blandat med glykol för att det inte ska frysa under vintern. Joakim Byström konstaterar att tekniken och de enkla materialen innebär en snabb energiåterbetalningstid (endast tre till sex månader, beroende på hur soligt det är):

– Tekniken är väldigt enkel. Solvärme är därför mer miljövänligt än solceller, som har sällsynta jordartsmetaller och kräver mycket energi i tillverkningen.