Nya, moderna, säkra reaktorer skulle finansieras genom högre elpriser och fossila bränslen skulle fasas ut.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Men i dag talas det inte mycket om nya kärnkraftverk – om det inte handlar om skandaler, skenande kostnader och ständiga förseningar.
Som i finska Olkiluoto, där en ny, modern reaktor skulle vara i drift 2009 till en kostnad av tre miljarder euro. Nu beräknas den stå klar först 2019, kanske, med en mångdubblad prislapp.
Den politiska och ekonomiska utvecklingen har försatt kärnkraftsindustrin i kris, inte minst i Europa och USA.
Schweiz förbjuder kärnkraft
Under våren har industrin fått ta emot slag efter slag i magen. Redan innan, hade Tyskland beslutat att fasa ut kärnkraften till 2022.
I Sverige har kärnkraftsbolagen beslutat att lägga ner fyra reaktorer eftersom de inte längre är lönsamma – och det kan snart bli fler. Att bygga nytt är det inte tal om.
Och den 21 maj i år röstade 58 procent av schweizarna för att stödja regeringens Fukushimainspirerade beslut från 2011: ny kärnkraft förbjuds.
Kärnkraften kan falla
Miljarder satsas på förnybara bränslen. Fast, skulle kärnkraftsindustrin vilja påpeka: kärnkraft är ju också förnybart! Så beskrivs det dock alltmer sällan – och det är bara ett exempel på debatter och lingvistiska tvister som kärnkraftsindustrin nu har svårt att vinna.
Men för kärnkraften handlar det inte längre om ord, utan om överlevnad. Det stod klart i mars, när Westinghouse – ett av världens största och anrikaste kärnkraftsteknikföretag – lämnade in sin konkursansökan.
Detta har i sin tur fått Westinghouse ägare, japanska Toshiba, att svaja. Även Toshiba hotas nu av konkurs, enligt en del bedömare. Samtidigt beskrivs världens största kärnkraftsbolag, det av franska staten ägda EDF, som ”i det närmaste konkursmässigt” av SR Vetenskapsradion.
Dessa tre bolag, Toshiba, Westinghouse och EDF, står tillsammans för över hälften av all världens kärnkraftsproduktion.
Deras kris ”har satt igång en kedjereaktion som hotar existensen av kärnkraft i västvärlden”, enligt Michael Schellenberger, som leder den kärnkraftspositiva organisationen Environmental Progress.
För mindre än ett år sedan meddelade Toshiba sin avsikt att bygga 45 nya kärnkraftverk – samtliga med Westinghouse-teknik. Dessa reaktorer kommer nu att byggas av något annat företag – eller inte alls, sammanfattar Michael Schellenberger.
Sol, vind och olyckor
Kärnkraftsförespråkare skyller krisen på allt från proteströrelser och svajiga politiker till för mycket regler och oturligt tajmade ekonomiska kriser.
Tomas Kåberger, professor i industriell energipolicy vid Chalmers tekniska högskola, ser två andra orsaker till kärnkraftens stup-utsikt.
Fukushima-haveriet visade att olyckor sannolikt är en del av kärnkraften, och det är en risk som allt färre vill ta. Samtidigt har sol- och vindkraften fått sitt riktiga genombrott de senaste åren. Nyligen upphandlade Tyskland havskraftbaserad vindkraft – utan subventioner. Något Tomas Kåberger kallar ”sensationellt” eftersom det beräknades kunna hända först omkring år 2040.
– Genombrottet för sol och vind ställer till det för alla gamla kraftbolag, kolkraftverk och kärnkraftverk, när deras anläggningar inte är värda så mycket som man har trott, säger Tomas Kåberger.
– I flera fall kan man inte ens klara av att få tillbaka driftskostnaderna på bränsle och personalkostnaderna, och då måste man stänga.
Tilläggas kan att klimatomställningen – som kärnkraftsindustrin säger sig hoppas på – har uteblivit, och att fossila bränslen också ofta konkurrerar ut kärnkraften.
