Den senaste tidens klimatkriskopplade rekordvärme i Europa har gjort skidindustrin allt mer desperat. Ett tydligt exempel är den exklusiva alipinorten Gstaad i Schweiz som strax före julhelgerna hyrde in bränsleslukande helikoptertransporter av snö från högre liggande bergsområden för att strössla över lägre liggande skidbackar och stilla ditresta skidturisters behov av vinterlek.
”Ekologiskt okänslig”
Helikoptern hann med nio turer, vars snölast sedan dumpades över skidanläggningar i Zweisimmen och Saanenmöser, innan någon i ansvarsställning insåg det absurda i åtgärden och satte stopp för fortsatta flygburna snötransporter.
”Den här nödåtgärden var ekologiskt okänslig. Tekniskt sett visade den sig också vara ineffektiv. Helikoptertransporterna stoppades därför. Inga fler flygningar är planerade”, berättar en representant för områdets turistbyrå Destination Gstaad för brittiska Telegraph.
Det är inte första gången som mänskligt sug efter snö stillats med hjälp av helikoptrar. År 2020 genomfördes till exempel omkring 100 flygningar med helikoptrar lastade med två kubikmeter snö vardera för att se till att det årets vinster-OS för ungdomar i Lausanne kunde genomföras som planerat.
Att skidbranschen tar till så drastiska åtgärder som att frakta snö med helikopter kan ses som ett av många uttryck för klimatkrisens effekter. Frågan är därför om vi överhuvudtaget kommer att kunna åka skidor i ett varmare klimat.
”Inget snack” om framtiden
Enligt forskningsledare Gustav Strandberg på svenska SMHI är avtagande snötäcke något vi med största sannolikhet kommer att få se mer av i framtiden. Mer så i norra Europa än i mellersta, eftersom det är på våra breddgrader den globala upphettningen går som snabbast.
– Framför allt om vi tittar på de senaste 30–40 åren så ser vi en tydlig minskning av antalet snödagar. Sverige som helhet har fått kanske 15–20 färre snötäckta dagar under perioden. Allra störst är förändringarna i Svealand och södra Norrland där man kan se att det blivit 20 eller fler snöfria dagar, säger han.
När denna trend med färre och färre snödagar kommer att sätta käppar i hjulet för svensk vintersport – låt säga klassiska Vasaloppet som traditionsenligt går av stapeln i början av mars varje år – på samma sätt som den nu gör i Alperna vill inte Gustav Strandberg sia om.
– Det är inget snack om att kurvan kommer att fortsätta nedåt. Det är inte där osäkerheten ligger. Frågan är mer vad det betyder för snösäsongens längd. Det är klart att norra Dalarna mycket väl kommer att kunna vara snötäckt ett normalår även i framtiden. Men om du tittar på antal snötäckta dagar i Sverige sedan 1990 är det bara under åtta av åren som snötäcket legat över det normala. I övriga 23 har det legat under.
