Resterna innehåller essentiella aminosyror, proteiners byggstenar, som kan vara svårtillgängliga för vegetarianer. Rapsmassans innehåll av dessa aminosyror är jämförbar med näringsinnehållet i soja.

– Men det finns stora fördelar framför exempelvis sojabönor, som ju odlas specifikt för ett ändamål. I det här fallet uppstår rapsmassan som en rest, och produktionen blir därför mer heltäckande. Det leder till stora miljövinster, säger Karolina Östbring, livsmedelsforskare vid Lunds univeristet.

Rapsoljan tillverkas av frön från rapsplantan. Av tre kilo frön blir det ett kilo olja. Resterande två kilo blir idag till djurfoder. Men om forskarna lyckas kan alltså dessa två kilo bli till färs eller biffar som kan ätas av människor.

Finns utmaningar

En utmaning är att rapsmassan innehåller ämnet glukosinolat, som i större mängder kan vara skadligt för sköldkörteln. Detta kan också vara ett av skälen till att rapsbiffarna inte finns på marknaden redan idag. Tidigare försök har inte lyckats med att filtrera bort detta ämne.

Karolina Östbring påpekar dock att filtreringstekniken har utvecklats avsevärt de senaste decennierna. Därmed ser man goda chanser att lyckas med att få bort glukosinolatet.

– Det är så klart svårt att säga något exakt datum, men vi jobbar väldigt aktivt med detta just nu.

Om allt går som planerat kan det förhoppningsvis finnas ätbara livsmedel av raps, avsett för människor, på marknaden inom några år.