Han upprepade också sitt tidigare kritiserade uttalande om att fossila bränslen är en ”gåva från Gud” och påpekade att länder inte kan klandras för att utnyttja sina naturresurser.

I samband med mötets öppnande avslöjade brittiska BBC hur Azerbajdzjans chefsförhandlare Elnur Soltanov, som även är landets vice energiminister, erbjuder olje- och gaskontrakt samtidigt som han leder förhandlingarna om hur klimatkrisen ska stoppas.

Länderna enades om kolkrediter

Redan på mötets första dag rapporterades det om ett ”genombrott” när FN-länderna för första gången enades om en reglerad handel med utsläppsrätter mellan stater. Att öppna för handel med kolkrediter är en fråga som har diskuterats i tio år, och nu sattes alltså grunden för ett sådant regelverk. Beslutet innebär att man enats om en standard för hur man ska räkna. Detaljerna återstår dock att mejsla fram.

Enligt FN:s klimatchef Simon Stiell kommer koldioxidmarknaderna, när de är i drift, ”hjälpa länder att genomföra sina klimatplaner fortare och billigare.” Men det snabba godkännandet har också kritiserats för att ha kringgått granskning från förhandlare och observatörsgrupper. 

USA försäkrade fortsatt klimatarbete – trots Trump

John Podesta, senior rådgivare för internationell klimatpolitik i USA, försäkrade att landets klimatlag – Inflation reduction act (IRA) – kommer att fortsätta minska växthusgasutsläppen även efter att Trump-administrationen tillträtt. 

Han påpekade också att intiativ från den privata sektorn och lokala myndigheter kommer att driva på utvecklingen, trots risken för en inbromsning under Donald Trumps styre. 

USA:s nuvarande president Joe Biden är en av många statschefer som avstått från att delta på klimattoppmötet i Baku. 

Storbritannien tog på sig ledarroll

Storbritannien blev ett av de första länderna att presentera en ny nationell klimatplan (NDC) som ska gälla fram till år 2035. 

Beskedet frånpremiärminister Keir Starmer var att landet nu siktar på att minska utsläppen av växthusgaser med 81 procent i jämförelse med 1990 års nivåer. Det är en ambitionshöjning jämfört med det tidigare målet om en 78-procentig minskning, som sattes av Boris Johnsons regering.

Organisationer på plats välkomnar beskedet, men säger att det måste backas upp av en tydlig plan som säkerställer att målet uppfylls.

World Resources Institute (WRI) beskrev Storbritanniens besked som ”ett lysande exempel på klimatledarskap”.

Samtidigt släpar Storbritannien fortfarande efter när det gäller uppfyllandet av sitt tidigare mål om en 68-procentig minskning till 2030.

Argentina drog sig ur 

Bara tre dagar in i det två veckor långa mötet beordrade Argentinas president Javier Milei, landets delegation att lämna konferensen. Beslutet kom kort efter att Milei hade kommunicerat med USA:s nyvalde president Donald Trump. 

Milei har tidigare kallat klimatkrisen för en ”socialistisk lögn” och under sin valkampanj 2023 hotade han med att dra Argentina ur Parisavtalet. 

Argentinas plötsliga avhopp från Cop29 ses som en del av Mileis bredare distansering från internationella klimatåtaganden.

Talibanernas gjorde Cop-debut

Talibanerna har varit utestängda från det internationella samfundet sedan de tog makten i Afghanistan 2021. Men tack vare en inbjudan från värdlandet Azerbajdzjan kunde de nu göra sin Cop-debut i Baku – trots att talibanregimen inte är officiellt erkänd av FN:s medlemsländer. 

Afghanistans nationella miljöskyddsmyndighet meddelade att en delegation av experter rest till Baku för att delta i diskussionerna på klimattoppmötet. Men flera länder – däribland Sverige – har gett dem nobben. 

– Vi kommer givetvis inte ha några möten med dem, sa klimatminister Romina Pourmokhtari (L) till Aftonbladet.

Afghanistan rankas som det sjätte mest sårbara landet för klimatupphettningens effekter. 25 av landets 34 provinser upplever idag svår eller extrem torka. Landet har även drabbats av flera stora översvämningar.

Sverige gav besked om klimatfinansiering

I samband med klimattoppmötet gav regeringen i veckan besked om Sveriges bidrag till den internationella klimatfinansieringen. Dels annonserades ett bidrag på 200 miljoner kronor till den nya klimatfonden för skador och förluster och dels utlovades åtta miljarder till den så kallade Gröna klimatfonden (GCF) under de närmsta fyra åren. 

Regeringen har beskrivit det senare som en ”ökning” – vilket oppositionen kritiserar eftersom det är i samma storleksordning som givits tidigare.

– Pourmokhtari har själv pratat om att EU ska fylla tomrummet efter USA. Det är uppenbart att hon inte har några planer på att Sverige ska göra sin del, sa MP-språkröret Amanda Lind efter regeringens presskonferens.