En Falsterbo-badhytt guppandes i Östersjön. Bilden är ett montage.
Bild: Johan Nilsson/TT, Shutterstock (montage)
Dagens ETC
Med nuvarande klimatpolitik landar Sveriges temperaturökning troligen på mellan 3,0 och 4,5 grader i slutet av århundradet. Om utsläppen accelererar kan medeltemperaturen höjas med mellan 4,5 och 6,5 grader.
Den katastrofbedömningen gör SMHI:s experter i en ny rapport.
Vad innebär det och hur oroliga bör vi vara?
Dagens ETC ber experten förklara.
– Framtiden beror på oss, allt hänger på vad vi gör med utsläppen, säger Elin Sjökvist, utredare inom framtida klimat på SMHI.
Nyligen publicerades en rapport från SMHI som, trots att den innehöll katastrofsiffror med något enstaka undantag, har gått under nyhetsradarn. Sverige står inför en dramatisk höjning av medeltemperaturen.
Eftersom ingen kan förutspå hur stora framtidens utsläpp kommer bli har rapportförfattarna analyserat framtidens temperaturökningar efter två möjliga scenarier.
Det första scenariot bygger på beräkningar där utsläppen fortsätter att öka i linje med dagens utsläppskurva fram till omkring mitten av seklet för att sedan minska. Om detta scenario blir verklighet kommer Sverige få temperaturökningar på mellan 3,0 och 4,5 grader jämfört med den jämförda perioden 1971-2000.
Accelererande utsläpp
Det andra scenariot, som med rätta skulle kunna beskrivas som ett katastrofscenario, beskriver en utveckling där utsläppen accelererar fram till seklets slut. Detta är en utveckling som allt fler varnar för, inte minst efter att Trump drog sig ur både Parisavtalet och Klimatfonden och att flera växande ekonomiers klimatavtryck riskerar att förvärras i framtiden om inte kraftfulla åtgärder sjösätts.
Sker en sådan acceleration av utsläppen kan medeltemperaturen i Sverige öka med mardrömslika 4,5 – 6,5 grader vid slutet av århundradet.
Vetenskapen har länge varit tillräckligt tydlig för att vi ska kunna agera.
Elin Sjökvist, utredare inom framtida klimat på SMHI och en av rapportens författare, förtydligar att SMHI:s roll i rapporten inte är att ge svar på sannolikheten i scenarierna som beskriver de framtida utsläppen. Men hon ger oss en fingervisning med hjälp av den oberoende vetenskapliga analysmodellen Climate action tracker som bygger på fjolårets politik.
– Enligt deras analys skulle den globala klimatpolitiken som bedrevs under 2024 föra oss mot en global uppvärmning på 2,7 grader i slutet av seklet, vilket ligger nära det första scenariot som innebär en uppvärmning i Sverige på 3,0 och 4,5 grader.
Elin Sjökvist är utredare inom framtida klimat på SMHI.
Bild:
SMHI/Niclas Kindahl, Fotofabriken.
Långt över Parisavtalets gräns
Elin Sjökvist betonar att båda scenarierna kommer få allvarliga konsekvenser om de blir verklighet och att upphettningen sker snabbare i Sverige än det globala genomsnittet.
– Dessutom innebär båda scenarierna ett överskridande av de maximala två grader som världens länder förbundit sig till i Parisavtalet.
– Denna rapport bekräftar det vi redan visste om klimatförändringen. Vetenskapen har länge varit tillräckligt tydlig för att vi ska kunna agera. Vår livsstil i dag har en stor klimatpåverkan. Därför har vi ett stort ansvar att ta till klimatåtgärder för att minska utsläppen.
Så blir konsekvenserna i Sverige – punkt för punkt
Havsnivån höjs
Medelvattenståndet stiger ju varmare haven blir och ju mer landis som smälter och rinner ut i haven. Och höjningen accelererar – hur stor den blir beror på de framtida utsläppen av växthusgaser. I norra Sverige motverkas havsnivåhöjningen delvis av landhöjningen, men i söder – framförallt i Skåne och Blekinge – är påverkan stor. Om utsläppen accelererar fram till seklets slut kommer havsnivån längs Skånes och Blekinges kust höjas med omkring 1,2–1,3 meter fram till år 2150. Med en klimatpolitik liknande den som bedrevs i fjol skulle höjningen bli upp till en meter under samma period.
Årets höga vattenstånd och hårda vindar har spolat bort sand och fått flera av badhytterna vid hamnen i Skanör att välta och hamna i havet.
Bild:
Johan Nilsson/TT
Fler dödsfall i värmeböljor
Vi kommer att drabbas av fler värmeböljor och de kommer vara allt längre. I dag varar en värmebölja vanligtvis i max en vecka. Vid en upphettning på mellan 3,0 och 4,5 grader kommer de vara dubbelt så långa. Vid accelererande utsläpp kan värmeböljorna bli nästan en månad långa.
Fler värmeböljor kommer att drabba barn och äldre hårdast, eftersom det är de som är mest värmekänsliga. Under värmeböljan 2018 dog 700 människor av värmerelaterade orsaker bara i Sverige.
Så kallade “tropiska dygn”, då temperaturen inte går under 20 grader, har historiskt varit mycket ovanliga i Sverige men kommer öka i framtiden. Störst blir ökningen längs med kusten, framförallt i Östersjölandskapen samt på Öland och Gotland. Vid katastrofscenariet kommer dessa regioner att kunna få 20 tropiska dygn per år i slutet av seklet. Norrlandskusten kan få omkring 8–10 tropiska dygn per år.
Översvämningar
På grund av ökade nederbördsmängder kommer översvämningar vid vattendrag bli allt allvarligare, vilket kräver att samhällen får möjlighet att bygga upp en beredskap inför dessa händelser.
Sveriges regering har dock minskat anslagen till just klimatanpassning ute i landets kommuner, något som väckt skarp kritik.
Skyfall
Antalet översvämningar hör också ihop med kraftig nederbörd i form av skyfall. De långvariga och/eller frekvent återkommande skyfallen är mest allvarliga, sett till konsekvenser för samhället.
Med en klimatpolitik liknande den som fördes globalt förra året skulle skyfallsmängderna i Sverige öka med 20 procent till slutet av seklet. Skulle utsläppen öka ännu mer resten av århundradet kan de öka med 40 procent.
I somras stängdes en del av E45 av efter vägras.
Bild:
Joachim Nywall/TT
Torka och vattenbrist
Längs Norrlandskusten, i Götaland och i nästan hela Svealand förlängs perioderna med grundvattentorka i takt med att medeltemperaturen höjs. Förändringen förstärks med högre utsläpp av växthusgaser.
Antal dagar med låga vattenflöden kommer att bli fler i Götaland, Svealand och Norrlands kustland där den ökande avdunstningen blir kraftigare än nederbördsökningen som väntar i framtida klimat. Detta leder till att risken för vattenbrist under somrarna ökar i dessa områden.
Fler bränder
Varmare väder ökar risken för bränder. Störst är förändringen längs Sveriges ostkust. Vid slutet av seklet kan Östersjölandskapen och norra Norrlands kustland högrisksäsongen för bränder förlängas med en månad.
Sommaren 2018 uppstod det ett 50-tal bränder runtom i Sverige till följd av en långvarig torka.
Bild:
Mats Andersson/TT
Varmare vintrar
Det förändrade klimatet gör att snömängderna minskar och töväder blir vanligare på vintern. Nederbörden kommer oftare att falla i form av regn.
Antalet kalla dygn per år minskar i hela Sverige, och den största minskningen sker i norr.
I dag har Norrbotten minst 50 dygn där temperaturen är kallare än sju minusgrader. Vid en upphettning på mellan 3,0 och 4,5 grader har antalet halverats. Med accelererande utsläpp och en kraftigare upphettning är vi nere på enstaka dagar längs Norrbottenskusten.
Skånskt klimat i Norrland
En varmare medeltemperatur innebär att växtsäsongen blir längre. Det innebär att vegetationszoner kommer förflytta sig norrut och att grödor kan behöva bytas ut. En längre växtsäsong bidrar också till ökad avdunstning, som i sin tur leder till ökad risk för bland annat torka.
Vid det första scenariot med en ökning av medeltemperaturen på mellan 3,0 och 4,5 grader kommer det skånska vegetationsklimatet ha hamnat i Dalarna, medan Norrbotten har fått Gästriklands. Vid en upphettning på mellan 4,5 och 6,5 grader kommer det skånska vegetationsklimatet har flyttats till Västernorrland, medan Norrbottens kust har fått Stockholms.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.
