Hej, 

En bekant säger att vindkraft släpper ut jättemycket mikroplast i luft och vatten. Hur ligger det till?

/Harriet Axelsson, Halmstad 

SVAR: 

Tack Harriet för en viktig fråga. 

Det finns många forskningsrapporter som handlar om hur plastytan på framkanten av yttre delen av turbinbladen eroderar när de susar fram genom regn eller hagelskurar. Det forskas om detta – bland annat i Norge – eftersom en eroderad yta leder till minskad elproduktion, och för att om erosionen sliter bort den millimetertjocka vattentäta ytan kan vatten tränga in bland fibrerna och förkorta turbinbladens livslängd. 

Vindkraftföretagen hävdar att mängden plast som frigörs i medeltal är 150 gram per vindkraftverk och år, vilket refereras av Norges vatten- och energidirektorat (NVE).

NVE hänvisar också till en rapport skriven på uppdrag av norska Miljödirektoratet. I den hänvisas till en beräkning som ofta återanvänds i sociala medier och som säger att mängden plastpartiklar som frigörs från ett vindkraftverk istället skulle kunna vara 210 kg per kraftverk och år.

Det finns cirka 1500 vindkraftverk i Norge, och mängden frigjorda plastpartiklar skulle då kunna vara 225 kg eller upp till 315 ton per år. (Miljödirektoratsrapporten säger dock 10–170 ton per år)

De totala mikroplastutsläppen i Norge på land är enligt rapporten drygt 19 000 ton. Vindkraften skulle då kunna stå för mellan 0,0012 och 1,7 procent av detta.

Biltrafiken orsakar 42 procent av mikroplastpartiklarna och fotbollsplaner med konstgräs 30 procent.

Samma förhållanden bör alltså gälla i Sverige.

Svenska Naturvårdsverket gör bedömningen att plastindustrin, biltrafiken och konstgräs är de stora källorna bakom mikroplastspridningen och kallar vindkraftverken bidrag försumbara.