En av satsningarna för minskad plastförbränning är att investeringsstödet Klimatklivet gett företaget Wimao Impossible Plastic 45 miljoner kronor i investeringsstöd för att bygga upp fabriker som tar tillvara svåråtervunnen plast och använder den i nya produkter. 

Nu är produktionen igång i den första fabriken i Motala. Ytterligare en fabrik är under uppbyggnad i Ljungby och förväntas stå klar till hösten. 

Produktionstakten för 2025 är beräknad till 14 000 ton återvunnen plast mellan de båda fabrikerna.

– Vi arbetar med avfall som ingen vill ha och har en metod som skiljer sig stort från annan plaståtervinning på två sätt; vi behöver varken sortera plasten eller tvätta den, eftersom slutprodukten pressas i en form. Vår process förbrukar inget vatten, berättar William Holmberg, vd för Vimao Plastics. 

Tekniken för återvinningen är att krossa, riva och smälta plasten till en massa som sedan formpressas. Det ger ett hårt och tåligt plastmaterial. I nuläget är slutprodukten lastpallar av plast, men det kan anpassas efter kundens behov, berättar William Holmberg. 

En av de kommande leverantörerna av skräpplast är Sotenäs kommun som sedan många år samlat in fisknät, tampar och andra fiskeredskap av plast. 2018 samlade kommunen in mer än 32 ton av marint avfall och tanken är att den insamlade plasten nu ska återbrukas i fabriken i Motala.

– Lastpallarna var vår instegsprodukt och nu tillverkar vi även pallkragar och lock, men vår tanke är att tillhandahålla en lösning för andra, exempelvis företag och kommuner. De kan analysera vad de äger och köper in i ny plast och vad man istället kan köpa av begagnad plast och så försöker vi lösa det, säger William Holmberg.  

Målet är att de närmaste sju åren bygga ytterligare mellan fem och sju fabriker på olika orter i landet. Tanken är att varken råvaran – skräpplasten – eller slutprodukten ska behöva transporteras. 

– Om man vill vara cirkulär på riktigt måste man vara lokal. Våra produkter ska göra nytta för miljön lokalt och för klimatet globalt, säger William Holmberg.

Tekniken innebär att de återvunna plastprodukterna även kan återbrukas igen och igen när de blivit uttjänta, berättar han.

– I tester har vi sett att plasten kan återanvändas upp till sju gånger, men eftersom man tillsätter ”färsk” skräpplast till massan hela tiden spär man ju ut den gamla, så sannolikt kan den återanvändas ännu fler gånger.

Ambitionen är att även kunna använda tekniken till att återvinna andra typer av svåråtervunna material, som textilfibrer och stenmjöl.

– Vi har testat att blanda stenmjöl och plastavfall och gjort kullersten av det som fungerade bra. Nu återstår bara att se var vi kan använda den, säger William Holmberg.