Det är framför allt den rika lövskogen som står som förebild för skogsträdgården, berättar Philipp Weiss, som har över tio års erfarenhet av arbete med sina två egna skogsträdgårdar i Stjärnsund i södra Dalarna.
 

– Det finns inga landbaserade ekosystem som är lika högproducerande som lövskog på våra breddgrader. Om lövskogen kan producera så mycket biomassa, skulle vi inte kunna göra på samma som lövskogen fast vi odlar mat istället? Det är grundidén.

Sköter sig själv

Tillsammans med Annevi Sjöberg, även hon en entusiastisk skogsträdgårdsodlare, har han skrivit boken ”Skogsträdgården – odla ätbart överallt” och den måste sägas komma precis rätt i tiden. Intresset för skogsträdgårdar spirar i Sverige just nu.

Lockelsen ligger till stor del i löftet om en hög skörd av mat, från tidig vår till sent inpå hösten, utan att behöva ägna sig åt de flesta vanliga trädgårdssysslorna. Det går utmärkt att slarva lite eller åka bort på semester i en vecka utan att det gör något. Skogsträdgården sköter sig nämligen i stort sett själv. De vanliga arbetsmomenten i en trädgård, som att rensa ogräs, gräva, gödsla och bekämpa skadedjur, behövs inte här.

– Det arbetet läggs istället ut på naturliga organismer som mykorrhiza-svampar, daggmaskar och olika bakterier. Det gäller att försöka gynna dessa organismer istället för bekämpa dem som man gör i vanlig odling. Vi brukar kalla det att vi bjuder upp naturen till dans, säger Philipp Weiss.

Det här innebär att skogsträdgården är rena dunderkuren för den biologiska mångfalden.

Lagrar koldioxid

Boken består huvudsakligen av uppåt 400 växtporträtt, men författarna ger också en bred naturvetenskaplig bakgrund till odlingstekniken och går igenom saker som jord, vatten, biologisk mångfald och mikroklimat.

En intressant och kanske lite oväntad aspekt av skogsträdgården är att den kan spela en förvånansvärt viktigt roll i all fånga in koldioxid, något som kan bidra till att dämpa uppvärmningens effekter.

– Forskningsstudier har visat att om alla villaträdgårdar med gräsmattor skulle omvandlas till skogsträdgårdar så skulle de kunna lagra koldioxid motsvarande en femtedel av Sveriges utsläpp, berättar Philipp Weiss.

Detta på grund av att biomassan ovan jord är betydligt större i en skogsträdgård och framförallt att det lagras in väldigt mycket kol under jord.

– Den här odlingsformen kan bli en av våra viktigaste kolsänkor.

Fotnot: Läs hela reportaget om skogsträden i senaste numret av Kloka hem.