De svenska och finska landsbygdsministrarna Anna-Caren Sätherberg och Antti Kurvinen kommer att välkomna deltagarna som hämtas på Arlanda, enligt programmet. 

”Snygga rapporter”

Skogsakademin är en svensk-finsk satsning. Under tre intensiva dagar varvas seminarier och gruppdiskussioner med besök på skogsindustrins anläggningar. Bland annat bjuds deltagarna på lunch vid pappersjätten Billerud Korsnäs informationscenter, med talare även från träindustriföretaget Setra Group. Dag tre står förvaltningsbolaget Skogssällskapet för en rundtur på bolagets skogsmark utanför Norrtälje. Det är myndigheten Skogsstyrelsen som arrangerar utbildningen på uppdrag av regeringen men av programmet att döma kunde det, enligt kritiker, lika gärna ha varit skogs­näringen. 

Den föreläsare som ska hålla i kursens enda seminarium på klimattema heter Peter Holmgren. Han är konsult åt skogs­näringen, och skriver bland annat rapporter åt skogs- och pappersbolagen och deras intresseorganisationer om hur klimatnyttiga deras verksamheter är.

– Det är snygga, pseudo­vetenskapliga ”rapporter” om att det är klimatsmart att hugga ner skog. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte bjuder in någon oberoende klimat­expert, säger Leif Öster, expert i regeringens skogsutredning, som tillsattes i samband med januariavtalet.

På frågan om varför ingen oberoende klimatexpert är inbjuden svarar Skogsstyrelsen att professor Pasi Rautio från finska statliga Naturresursinstitutet är inbjuden för att tala om klimatanpassning. Men inte heller han är klimatforskare. 

– Jag ska inte delta som klimatexpert utan som skogsexpert. Jag är forskarprofessor i skogsbruk och min bakgrund är växt- och miljöekologi, säger Pasi Rautio.

SNF tackade nej

Sten B Nilsson är expert på boreal skogspolitik och global skogssektoranalys samt gästprofessor vid österrikiska International Institute for Applied Systems Analysis. Även han är kritisk till att enbart en konsult för skogsnäringen får agera som svensk klimatexpert.

– Det är viktigt att alla andra aspekter av skogens kolcykel presenteras samtidigt som Peter Holmgrens syn, säger han, och fortsätter:

– Det är galet när regeringen lobbar för skogsindustrins särintressen, och inte tar ansvar för helheten som de är skyldiga att göra.

Svenska Naturskyddsföreningen var inbjuden till kursen, men har i efterhand tackat nej.

– Vi trodde att vi skulle få delta i en panel, men så var det inte, och eftersom programmet var så ensidigt närings- och produktionsinriktat bestämde vi oss för att tacka nej, säger föreningens skogschef Louise Karlberg.

Ohållbar modell

Frågan om skogens roll när det gäller vår tids ödesfrågor är högaktuell. EU arbetar just nu för att ta fram en ny skogsstrategi med lagstiftning som ska skydda mer av Europas skogar från utarmning. Det är en del av EU:s gröna giv, och anses nödvändigt om vi ska ha en chans att hejda artdöden och klimatkollapsen. 

Den svenska skogsbruks­modellen med stora kalhyggen, skogsplantager och få sammanhängande kontinuitetsskogar är varken förenlig med biologisk mångfald eller klimatmålen. Det är de oberoende forskarna på området eniga om.

– Det är bara en handfull forskare med kopplingar till skogsindustrin som hävdar att det svenska skogsbruket är hållbart, säger Leif Öster. 

Men den svenska regeringen motarbetar de delar av den kommande skogsstrategin som hotar den svenska modellen. Liksom Finland anser Sverige att skogspolitiken är en nationell angelägenhet. 

– Sverige och Finland vill inte ha någon inblandning av EU i det skogliga inventeringsarbetet. Man vill också sänka de andra förslagen i skogsstrategin och strategin för biologisk mångfald och de klimatåtgärder som rör skogen, säger Sten B Nilsson.

I slutet på juni ska EU:s klimatministrar mötas för att fastställa regeringarnas utgångsposition inför de kommande förhandlingarna om EU:s klimatlagstiftningspaket ”Fit for 55”. Dit hör bland annat frågan om hur mycket kol varje lands skog och mark ska lagra. Inför riksdagens EU-nämnd har klimatminister Annika Strandhäll (S) gjort klart att den svenska regeringen inte avser att leva upp till de nya kraven på ökad kolinlagring. Genom att utnyttja Sveriges överprestation på andra utsläppsområden vill regeringen istället säkerställa en fortsatt hög avverkningstakt. 

Den kurs om skogsbruk som inleds nu på måndag ser Sten B Nilsson som ännu ett led i Sveriges och Finlands motoffensiv mot EU:s ökande krav.

– Det uppenbara målet med hela övningen är att skjuta hål på EU:s nya skogsstrategi, säger han.

”Ett fiasko”

Omkring 220 utvalda personer, huvudsakligen från EU:s och medlemsstaternas besluts­fattande institutioner – men också från exempelvis miljö- och branschorganisationer – har bjudits in till kursen. Men bara ett drygt 20-tal har tackat ja. Däribland en EU-parlamentar­iker, tre assistenter till parlamentar­iker och två lägre tjänstemän från kommissionen.

– Det kallar jag ett fiasko för hela arrangemanget om man har som mål att lobba kommissionen och parlamentet. Det är högst troligt att kommissionen och parlamentet har insett att detta är en ren industriagenda, säger Sten B Nilsson.  

– Det allvarligaste är att sedan lång tid tillbaka har kommissionen och parlamentet tapp­at förtroende för regeringens och skogsnäringens agerande i EU. Det får allvarliga konsekvenser för Sverige.

Dagens ETC har i god tid och upprepade gånger sökt landsbygdsminister Anna-­Caren ­Sätherberg (S) för att fråga varför regeringen gör gemensam sak med näringslivet på bekostnad av andra viktiga skogsintressen och vetenskapliga perspektiv. Landsbygds­minister Anna-Caren Sätherberg har valt att inte svara på några frågor.