Enligt organisationens senaste rapport har skogsrelaterade utsläpp ökat med över 60 procent de senaste två åren jämfört med för tio år sedan – från tre miljarder ton per år till 4,9 miljarder ton.

Ökningen spåras till tre huvudfaktorer: En växande global medelklass som efterfrågar allt mer råvaror som nötkött, soja och palmolja; en befolkningsboom i Afrika söder om Sahara som innebär att mer mark tas i anspråk för jordbruk; plus en ökning av skogsbränder och orkaner till följd av klimatförändringarna.

Samtidigt, påpekar Global Forest Watch, finns stor potential att förvandla skogen till en gigantisk utsläppsminskare. Eftersom träd lagrar koldioxid när de växer blir effekten dubbel av att låta dem stå kvar. Bevarade regnskogar har potential att lagra cirka 7,1 miljarder ton koldioxid årligen enligt GFW – mer än de totala klimatutsläppen från hela USA.

Att återställa skogsareal har också lokala effekter. En levande skog fungerar som naturlig luftkonditionering och skapar ­svalare mikroklimat, medan avskogning kan ge lokala temperaturökningar på upp­emot två grader.

Trots det är mindre än tre procent av alla insatser för minskade utsläpp globalt riktade mot just förbättrad skogsanvändning. Ett faktum som Nancy Harris till viss del beskyller Kyotoprotokollet för eftersom det undantog rättsligt bindande mål även för utvecklingsländernas skogs- och markanvändning.

Ett av de länder som ändå arbetat hårt med att minska skogsskövlingens klimat­påverkan är Brasilien, som genom minskad avskogning uppnått större utsläppsminskningar än alla åtaganden i Kyotoavtalet kombinerat, enligt GFW. Med högernationalisten Jair Bolsonaro som Brasiliens nya president fruktar nu miljökämpar att skogsbolagen återigen ska släppas fria i Amazonas.

– Även om klimatfonder för att minska avskogningen är nödvändiga, måste det finnas en större politisk vilja att agera, säger Harris.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.