Enligt beslutsfattarna – och biobränslebranschen – är det också tack vare skogsråvara vi ska bli fossiloberoende och nå klimatmålen. Tvärtemot en stor del av forskarkåren hävdar de att utsläppen från biobränslen inte förvärrar klimatkrisen.
Frågan är också hur mycket hårdare exploatering de skogliga ekosystemen tål. Redan idag skövlar skogsbolag som statliga Sveaskog äldre skog med hotade arter eftersom det inte finns tillräckligt med färdigvuxet virke i produktionsskogarna. Enligt kritikerna är Svenska kyrkan – Sveriges femte största skogsägare – inte mycket bättre. En granskning som DN genomfört visar att Svenska kyrkan vid 53 tillfällen sedan 2016 begärt tillstånd att avverka nyckelbiotoper. Granskningen visar också att över 40 procent av de avverkningsanmälningar som kyrkan lämnat in till Skogsstyrelsen de senaste fem åren i norra Sverige riskerar att gälla skog som aldrig tidigare kalavverkats.
Nu växer kritiken mot Svenska kyrkans skogsförvaltning.
”Borde vara en föregångare”
Bland kyrkopartierna, eller nomineringsgrupperna som det heter i kyrkan, vill bland annat Miljöpartister, MPSK, och
Vänstern att kyrkan går över till hyggesfritt skogsbruk. Nybildade nomineringsgruppen Himmel och Jord – som är partipolitiskt obundna – kräver därtill att all skog som inte tidigare kalavverkats och annan skyddsvärd skog i kyrkans ägo omgående ska skyddas.
– Svenska kyrkans skogsbruk skiljer sig inte nämnvärt från de stora skogsbolagen. Även Svenska kyrkan tillämpar trakthyggesbruk och markberedning för att plantera träd i rader. Det skapar ensartade monokulturer där den biologiska mångfalden minskar kraftigt, säger Himmel och Jords grundare Ulrika Karlsson.
I linje med EU-förslag
Hon framhåller att även EU-kommissionens förslag till ny skogsstrategi betonar vikten av hyggesfritt skogsbruk och strikt skydd för orörda och gamla skogar.
– Så det är inte bara vi som säger att det är nödvändigt att börja tillämpa ett hållbart skogsbruk, det behövs både för klimatets och den biologiska mångfaldens skull, säger hon.
Enligt gruppen borde kyrkan vara en föregångare när det gäller att bevara äldre skog och återskapa ekosystem och våtmarker.
– Kyrkan hävdar att skogen ska bidra ekonomiskt till den ”kristna förkunnelsen”, men att ha många medlemmar är betydligt viktigare för Svenska kyrkans ekonomi än skogen. Jag är övertygad om att ett hållbart skogsbruk skulle locka fler att bli medlemmar, säger Ulrika Karlsson.
Nätverk för hyggesfritt
Nätverket för hållbart skogsbruk i Svenska kyrkan är en annan sammanslutning av präster och kyrkligt aktiva, men också miljöintresserade personer utan koppling till kyrkan. En av de senare är jägmästaren Peter Lindgren. Han har en bakgrund som anställd på Skogforsk, Skogsstyrelsen och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO.
– Jag har följt det moderna skogsbrukets utveckling nästan från begynnelsen och blivit alltmer övertygad om att det är ohållbart. Dagens aggressiva skogsbruk förstör mark, vatten, biologisk mångfald och miljö för all framtid, säger han.
Peter Lindgren och nätverket förordar liksom andra kritiker i och utanför kyrkan att gamla skogar som inte kalhuggits tidigare ska få stå kvar, och att hyggesfria metoder ska tillämpas.
Klimatsmart massaved
Karin Perers håller inte med. Hon är ordförande för kyrkans högsta beslutande organ, Kyrkomötet, och kallar kravet på ett stopp för kalhuggning ”orealistiskt”.
Hon hävdar att samtliga stift är miljöcertifierade enligt FSC och PEFC, och att stiften tar större naturhänsyn än vad lagar och certifieringar kräver. Det stämmer inte riktigt. Två nordliga stift, med stora renbetesmarker, har valt att inte certifiera med FSC, som ställer hårdare krav på samråd med samer inför avverkningar.
– Ja, jag är väl medveten om att Härnösands och Luleå stift nöjer sig med PEFC.
Skulle stiften kunna avstå kalhuggning som metod i större utsträckning än idag?
– Det vill jag inte uttala mig om. Det får varje stift ha samråd om.
Vad säger du om kravet på att kyrkan ska låta skog som inte tidigare kalavverkats och andra känsliga skogsområden med nyckelbiotoper, stå kvar?
– Jag vet inte om det finns skogar som aldrig kalavverkats i stiften, men jag har full tillit till stiftens förmåga att bedriva ett hållbart skogsbruk och tycker inte att det behövs påbud uppifrån, säger hon.
– Timmer och massaved är klimatsmart som ersättning för fossila material, det är också ett sätt att vara varsam med skapelsen, fortsätter hon.
Vid sidan av sin position i Kyrkomötet är Karin Perers också ordförande för Mellanskog, en av Sveriges tre stora skogsägarföreningar. I den rollen tar hon ställning för stärkt äganderätt och ökad produktion. Hon ser ingen konflikt mellan de två rollerna.
– Nej, inte på något vis.
Det står klart att dagens skogsbruksmetoder inte leder till att vi når miljökvalitetsmålet Levande skogar. Vad säger du om det?
– Levande skogar är ett processmål där man aldrig ska vara riktigt nöjd. Målet ska vara en inspirationskälla matchad med rådande lagstiftning, säger Karin Perers.
