Eller gröna, snarare.

Överallt förs biobränsle fram som den stora räddningen för att ställa om till ett fossilfritt samhälle. Regeringen satte tidigare i våras av 100 miljoner kronor för åren 2018–2020 på forskning och utveckling av biobränsle för flyg. Centerpartiet vill satsa ännu mer, 750 miljoner kronor.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Förra veckan lämnade flygbranschen över sin färdplan för ett fossilfritt flyg till klimatminister Isabella Lövin (MP) och närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S). Från och med 2030 ska allt inrikesflyg vara fossilfritt, enligt färdplanen som är framtagen inom ramen för ”Fossilfritt Sverige”, regeringens initiativ för att driva omställningen till ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Efter 2045 ska allt flyg som lyfter från Sverige vara fossilfritt, konstaterar rapporten. Mycket bränsle blir det. Men branschen konstaterar glädjande att införsel av fossilfritt bränsle på flygområdet tekniskt sett är ”en jämförelsevis enkel uppgift”. Det är egentligen bara att byta ut det gamla oljebränslet mot nytt biobränsle. Ingen ny teknik behövs och ingen begränsning i flygandet heller för att det ska bli klimatneutralt, enligt planen.

Låter enkelt

Business as usual, alltså, men climate smart, såklart. Förutsättningen är en kraftig produktionsökning av fossilfritt flygbränsle. Det vill säga biobränsle, som görs på skog eller andra grödor.

Det låter enkelt.

Mikael Damberg instämmer:

– Hela skiftet från oljeberoende till fossilfri kan gå via skogen, säger han i en intervju med Dagens Arbete.

Även landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) har hakat på biotåget, inte minst på grund av intresset från skogsnäringen. I ett uttalande i DN förra helgen sätter han samtidigt fingret på en liten detalj som genast får ekvationen att bli mer komplicerad:

– Om inte vi ökar tillgången på biomassa på hemmaplan måste vi öka importen från länder med en mindre ambitiös miljöpolitik.

Det vill säga: om inte svenskt biobränsle räcker till allt flygande framöver får vi importera.

Varifrån är emellertid oklart. Och frågan är: hur mycket räcker den svenska skogen egentligen till?

Palmolja inte klimatneutralt

Hittills har en stor del av efterfrågan på biodrivmedel i Sverige tillgodosetts genom att importera palmolja, som i många fall produceras genom att först hugga ned regnskog. Förra året bestod en fjärdedel av all biodiesel i Sverige av importerad palmolja. Enligt ett beslut i EU-parlamentet tidigare i år ska den dock förbjudas i biodrivmedel från och med 2021. En ännu större del, runt en tredjedel, av biodieseln kom samtidigt från slaktavfall i djurindustrin, inte heller det klimatneutralt – eller vegetariskt. (All diesel som säljs i Sverige blandas för övrigt ut med biodiesel, så oavsett om du åker buss kollektivt eller tar taxi privat är det kokadaver och grisfett du kör på).

Samtidigt ansluter allt fler till huggsexan om skogen.

Sveriges flygindustri är långt­ifrån ensamt om att sätta sitt hopp till biobränslet. Flera andra sektorer har de senaste åren lanserat biobränsle som den gyllene vägen för att bli fossilfria. Samtidigt som flygbranschen presenterade sin färdplan förra veckan gjorde åtta andra branscher likadant. För alla spelar biodrivmedel eller biobaserade råvaror en roll i omställningen.

Men det handlar inte bara om drivmedel.

Efter en tillfällig dipp i början på 00-talet, då kontoren skulle bli papperslösa och allt fler övergav papperstidningen, går sågbruken idag på högvarv för att möta efterfrågan på trä- och pappersprodukter. Förra året investerades 16,4 miljarder kronor i skogsindustrin, vilket motsvarade en fjärdedel av samtliga investeringar i svensk industri under året.

– Det handlar om globalisering, säger Oskar Lindström, aktieanalytiker med inriktning på råvaror på Danske Bank till DN.

– Dels har e-handeln ökat efterfrågan på förpackningar. Men behovet av olika former av matförpackningar har också ökat. Take away-trenden har vuxit sig stor och i framför allt utvecklingsländer har en allt större del av maten börjat handlas i förpackningar.

Ersättningscellulosa

Satsningarna på biobränslen kommer med andra ord samtidigt som ett uppsving för skogsbaserade produkter inom andra områden. Pappersförpackningar har blivit det klimatsmarta alternativet till plast och cellulosa ses idag som räddaren i nöden för en rad plast-, glas- och cementprodukter. Just nu pågår arbetet för att fasa ut plastpåsar i Sverige. Flera länder har redan förbjudit dem. Hur ska de 14 miljarder(!) plastpåsar som människor använder varje dag för att bära hem sina matvaror ersättas?

Svaret är, för det mesta, biomassa.

Lägg därtill en kraftigt ökad efterfrågan på träkonstruktioner och möbler från växande ekonomier i Asien.

Hur mycket skog finns det?

Det korta svaret är för lite. Om all fossil energi som tas upp ur marken ska ersättas av bioenergi krävs att produktionen ökar flera hundra gånger om från dagens nivåer. Men det är tveksamt om det ens går ihop på ett teoretiskt plan.

Knappt halva behovet för bilar

Enligt en sammanställning som Naturskyddsföreningen gjort skulle det vara möjligt för Sverige att ta ut mellan 20 och 35 TWh i skogsbränslen i framtiden, beroende på hur mycket stamved som används utöver avverkningsrester. Enligt samarbetet förnybart.nu, där Naturskyddsföreningen ingår, finns potential för att producera ytterligare 7 TWh inom jordbruket år 2020.

Det innebär att en framtida fullskalig produktion av biobränsle räcker för att ersätta knappt hälften av alla svenska bensin- och diesel­bilar som rullade på vägarna 2016. Men då blir inget över till flyget. Eller till sjöfarten. Eller till uppvärmning. Eller till miljövänliga plastpåsar …

Problemet är att det saknas ett helhetsperspektiv i diskussionen om biobränslen. Det menar Staffan Laestadius, professor emeritus i industriell utveckling på KTH, som just kommit ut med boken ”Klimatet och omställningen”.

– Biobränslediskussionen mår bra av att sättas in i ett vidare sammanhang. I den omställning vi står inför vill alla komma åt biomassan, men då uppkommer frågan vad den ska användas till och hur klimat­omställningen ska se ut. Det är klart att Sverige med så mycket skog kan få fram tillräckligt med biobränsle för att tillgodose exempelvis vägtransporterna. Men det är bara en sektor. Och så mycket skog finns inte i exempelvis Tyskland, som är många gånger större än Sverige.

Global fråga

Det är en sak att tala om ett fossilfritt Sverige, menar Staffan Laestadius, men marknaden för biobränslen är global. Likaså måste lösningarna för ett fossilfritt samhälle vara internationellt gångbara – de nordiska länderna kan inte ensamma satsa på teknik som resten av världen inte har möjlighet till. I stället menar han att lösningen måste vara en kraftfull minskning av flygandet och bilåkandet. De allt tyngre privatbilarna måste ersättas med lättare kollektiva färdmedel.

I stället för en fördubbling av flygandet måste det till en halvering de kommande tio åren.

– Först då, när man börjar få ned transporterna med fem till sju procent per år kan biobränslet bli aktuellt som ett komplement till el-drift. Min vision går ju ut på att man ska avveckla privatbilismen, och då kanske biobränslet räcker. Men många vill slippa ifrån den här utmaningen att övertyga svenska folket om att ge upp sina 1,5 flygresor utomlands varje år. Men om vi ska klara klimatmålen tror jag att det är vad som krävs.

Bakom de politiska satsningarna på biobränslen finns också en stark industri som vill fortsätta växa. Sverige är redan ett av de länder i världen med störst andel bioenergi i sin energimix. Totalt kom motsvarande 30 procent av all tillförd energi i Sverige från bioenergi 2015. Svenska Skogsindustrierna har varit drivande i nysatsningarna på biobränslen, inte minst på EU-nivå där medlemsländerna de senaste åren stridit för att gynna sina egna naturtillgångar i satsningarna på förnybart. I början på året vann den nordiska linjen och EU-parlamentet röstade för att öka användningen av skog i framställningen av biodrivmedel, medan palmolja kommer att förbjudas från och med 2021. Parlamentet tog också ställning för biobränslen som en bärande del i klimatarbetet på EU-nivå och vill nu skynda på övergången från första generationens biobränslen, som huvudsakligen görs av livsmedel såsom majs och socker, till andra generationens biobränslen, som kan framställas av till exempel trä eller gräs.

Omfattande ekologisk ödeläggelse

Okej, så hur stor potential finns det för biobränslen globalt?

Stephanie Searle och Chris Malins vid International Council on Clean Transportation har vägt samman en rad studier över hur stora mängder biomassa som skulle gå att producera i olika delar av världen till år 2050. De kommer fram till att ett maximalt utfall med näppe skulle motsvara Internationella ener­girådets (IEA) uppskattningar av världens efterfrågan 2050. Och då har de räknat med all odlingsbar yta i hela världen (minus den åkermark som behövs för att producera mat), inklusive alla grässlätter och savann, vilket sannolikt skulle orsaka ”omfattande ekologisk ödeläggelse”, enligt rapporten.

Forskarna konstaterar också att eftersom inte ens det maximala utfallet skulle motsvara efterfrågan på bioenergi finns en överhängande risk att produktionen efterhand börjar konkurrera med såväl matproduktionen som bevarandet av regnskog.

Redan finns exempel på vad som hänt när den utvecklade världens betalningsvilja för biobränsle överstiger den fattiga världens betalningsförmåga för livsmedel.

– All skog är borta. Floderna är blockerade. Det finns bara en flod kvar där vi kan få rent dricksvatten, säger en av de lokala ledarna i Santa Clara de Uchunya i den peruanska delen av Amazonas i en rapport som Oxfam publicerade 2016.

Där konstateras att Europas efterfrågan på biobränsle resulterat i omfattande tvångsförflyttningar av människor som lever i fattigdom på landsbygden i Sydamerika. Liknande historier presenteras från Indonesien och Tanzania.

Miljöorganisationerna protesterar

I höstas undertecknade över 100 miljöorganisationer en protestlista mot flygindustrins satsningar på biobränsle eftersom de befarar fortsatt skogsavverkning och miljöförstöring om efterfrågan på olja byts till efterfrågan på skog.

Andra delar av miljörörelsen menar att biobränsle dessvärre är den enda realistiska chansen för att lyckas ställa om till ett fossilfritt samhälle på tillräckligt kort tid för att hejda global uppvärmning över två grader. Till exempel Mattias Goldmann, vd på den gröna tankesmedjan Fores:

– Vi måste leva med hur verkligheten ser ut, där nio av tio bilar fortfarande är fossila, och då är det bara att kavla upp ärmarna och göra allt som går, säger han till ETC.

Klimatskuld

Just tidsaspekten är samtidigt en springande punkt även bland kritikerna av biobränsleboomen. Inte minst vad gäller de svenska ambitionerna att göra om stora delar av skogsavfallet till biomassa. När skogen förbränns skapas nämligen lika mycket koldioxidutsläpp som när olja förbränns, sedan tar det 20–30 år innan nya träd hunnit växa upp och har absorberat utsläppen. En storskalig utökning av biobränslen som kommer från skog skapar med andra ord en klimatskuld som tar ett par decennier att betala tillbaka – tid som många menar att vi inte har för att sänka utsläppen.

Det finns också ett annat sätt att räkna på den landareal som skulle behövas för att producera tillräckligt med fossilfria alternativ. Om ytan som krävs för att få ut en liter biobränsle i stället användes till att sätta upp solceller skulle det till exempel generera 32 gånger så mycket energi per år (en kvadratmeter solceller ger cirka 190 kWh per år, medan en kvadratmeter sockerrör ger cirka 0,6 liter biobränsle, vilket motsvarar runt 6 kWh.)

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.