– Ja, det är en formulering som inte känns så avlägsen. Felet är att lagstiftningen är alldeles för svag och oerhört gynnsam för gruvnäringen. Det enda som krävs av bolagen för att få tillstånd är en hyfsad sannolikhet att de kommer att hitta något, säger Jonas Rudberg, sakkunnig inom gruvor och skog på Naturskyddsföreningen.
Fick tillstånd att bryta nickel
Exempelvis fick företaget Nickel Mountain 2013 tillstånd av förre näringsministern Annie Lööf att bryta nickel på tre platser vid Rönnbäcksgruvan i Storuman. Trots att en närbelägen sameby överklagat myndigheten Bergsstatens tidigare beslut fick företaget tillgång till ett område lika stort som Stockholms innerstad. Fem månader före regeringens godkännande hade samma bolag, då under namnet IGE Resources, haft Ekobrottsmyndigheten på besök med en husrannsakan och myndigheten hade inlett en förundersökning.
– Den förra regeringen bär ett stort ansvar. Det var glasklart var Annie Lööf stod i frågan, men desto mer oklart vad nya regeringen anser. Michael Damberg vill inte svara på våra frågor och skriftligt har det endast kommit något vagt om att de ska se över läget.
Dålig soliditet bland bolagen
Enligt Sveriges Naturs granskning har vart femte bolag som fått tillstånd att leta eller bryta mineraler varit hårt finansiellt pressat med en soliditet lägre än åtta procent. Det innebär att företaget har en mycket hög belåning. Ett solidtetsmål för sund ekonomi i ett bolag brukar vara omkring 30–40 procent. Två av tio bolag som beviljats tillstånd hade en soliditet på under en enda procent. Naturskyddsföreningen fick efter en artikel i DN kritik av den liberala tankesmedjan Timbro, som menade att bolagens låga soliditet inte var något konstigt då det handlade om nystartade företag som sysslar med att leta upp mineraler och sedan sälja vidare till andra som skötte driften.
– Men, dels är det inte alltid de säljs vidare utan många fortsätter med gruvdrift när de får in kapital. Dels är det även brytningsbolagen som har låg soliditet, säger Jonas Rudberg.
200 miljoner kronor för sanering
Om ansvariga bolag går i konkurs kan det innebära stora notor för skattebetalarna. Bolaget Lappland Goldminers, som försattes i konkurs i början av 2014 efterlämnade gruvor i Ersmarksberget och Svärtträsk i Lappland. Notan för sanering där kan enligt Naturskyddsföreningen landa på över 200 miljoner kronor.
– Vi säger inte nej till all brytning. Men projekt måste prövas mycket hårdare. Regeringen eller någon myndighet måste göra bedömningen om ett projekt är realistiskt.
Även företag som är inriktade på att leta upp mineraler kan lämna stora glapp efter sig.
Duckar böter
Ett kanadensiskt bolag vid namn Blackstone Nickels dömdes år 2009 till att betala en miljon kronor till en närliggande sameby för att ha stört renskötseln där. När domen kom sattes bolaget i konkurs och hade inga pengar kvar att betala skadeståndet. Två av företagets chefer startade senare ett nytt bolag med namnet Gungnir. Även de fick tillstånd för ny prospektering.
Dagens ETC har sökt näringsminister Mikael Damberg som genom sin pressekreterare Ann Wolgers avböjer kommentar.
