Redan när Skogsutredningen sjösattes mullrade det i miljörörelsen som kallade den ett rent beställningsjobb från skogsindustrin. Dels för att den skulle ledas av Södra skogsägarna-profilen Göran Örlander och dels för att utredningens uppdrag, som det var formulerat av regeringen, ansågs innebära ett existentiellt hot mot den svenska skogen.
Under hösten har flera av utredningens preliminära förslag läckt ut i medierna. När Göran Örlanders delbetänkande överlämnades till lantbruksminister Peter Kullgren (KD) under torsdagen var därför stora delar av svensk miljörörelse på tårna.
Utanför riksdagshuset arrangerade aktivistgruppen Rebellmammorna en vernissage i protest mot utredningen. Även Greenpeace var på plats.
– Hela utredningen är ett beställningsarbete från skogsindustrin. Förslagen som har presenterats gynnar alldeles för ensidigt skogsnäringens intressen, säger Carl Schlyter, kampanjledare på Greenpeace.
Lättare att avverka
Göran Örlanders delbetänkande innehåller flera förslag. De mest kontroversiella delarna syftar till att förenkla avverkningsprocessen för skogsägare.
I dag måste skogsägare göra en anmälan till Skogsstyrelsen för att få avverka på sin mark. Detta anses av utredaren vara ett bekymmer för många. Dessutom anses hanteringen av anmälningarna vara ”onödigt långdragen”. Göran Örlanders förslag är därför att så kallade ”enkla åtgärder”, som inte berör områden med höga naturvärden, ska kunna hanteras snabbare. För dessa åtgärder anser utredaren att det inte ska krävas något samråd med Skogsstyrelsen. Dessutom ska tidsfristen för att få börja avverka efter en anmälan kortas från sex veckor till tio dagar. När det handlar om områden med höga naturvärden – som utredaren vill ska markeras på en karta – ska samråd krävas och tidsfristen fortfarande vara sex veckor.
Det här är helt uppåt väggarna, anser Carl Schlyter.
– Ingen har en chans att reagera på så kort tid. Förslaget är designat för att göra det enklare att avverka skog, säger han.
Matilda Bergström är aktiv i Rebellmammorna som ordnat vernissagen i Rosenbadsparken. Även hon ser Göran Örlanders utredning som ett beställningsjobb från regeringen och skogsindustrin.
– Om tiden från anmälan till avverkning kortas till tio dagar finns det ingen chans för miljörörelsen att hinna överklaga, säger hon.
Mindre insyn
Göran Örlanders delbetänkande innehåller också ett annat förslag som begränsar möjligheten att överklaga avverkningsbeslut. I dag kan utomstående miljöorganisationer överklaga alla anmälningar som kommer in. Nu vill utredaren att denna möjlighet till insyn och granskning ska försvinna. Om förslaget blir verklighet ska endast de avverkningsanmälningar som Skogsstyrelsen beslutar sig för att agera på, och som därmed leder till ett myndighetsbeslut, kunna överklagas.
– Det här strider mot den internationella Århuskommissionen som garanterar människor och organisationer insyn och överklaganderätt i frågor som rör vår natur, säger Carl Schlyter.
“Ett skifte”
För honom är det uppenbart att utredaren har försökt hitta en genväg för skogsnäringen för att runda miljölagar.
– Det solklara syftet från Peter Kullgrens sida är att skapa en avverkningsgaranti för industrin för att den ska slippa ta ansvar, säger han och fortsätter:
– Det är ett skifte vi ser i ansvarsfördelningen inom skogsbruket.
Göran Örlander håller dock inte med om den verklighetsbeskrivningen.
– Det är ett missförstånd att detta förslag skulle göra det enklare att avverka. Detta handlar bara om att göra regelverket tydligt, säger han på presskonferensen.
På Dagens ETC:s fråga om vilka otytdligheter som tidigare funnits i regelverken svarar Göran Örlander:
– En markägare som lämnar in en avverkningsanmälan idag vet inte vilka rättsprocesser som kommer.
Men redan idag avverkas skogar med fridlysta arter i strid med EU-lagstiftningen och många gånger är det miljöorganisationer som genom att överklaga beslut lyckas stoppa avverkningen. Enligt ditt förslag ska dessa överklaganden försvåras. Varför då?
– Så fort det finns ett område med höga naturvärden eller är ett artskyddsärende så ska det samrådas, precis som idag, svarar Göran Örlander.
Även från partipolitiskt håll levererades skarp kritik efter presskonferensen.
– Det handlar om att göra det lättare för skogsindustrin att komma åt mer skog att göra till kalhyggen, säger Amanda Lind, språkrör för Miljöpartiet.
Hon konstaterar att Skogsstyrelsen idag ”inte är i närheten” av att hinna med sitt tillsynsuppdrag. Att tro att myndigheten skulle klara av sitt uppdrag om de nya förslagen blir verklighet är ”helt verklighetsfrånvänt”, anser hon.
– Samtidigt försvårar man miljöhänsyn och minimerar insynen från myndigheter och allmänhet. Det är vi djupt kritiska till.
LRF:s skogsägardelegation, som alltså representerar skogsägarna, är positiv till flera av utredningens förslag. Den enda kritik organisationen har handlar om förslaget att ge skogsägarna ansvaret för att avgöra om samråd med Skogsstyrelsen är nödvändigt med anledning av ett områdes höga naturvärden. Men en förenkling av processerna kring avverkningsanmälningar välkomnar han.
“Att korta tiden mellan anmälan och avverkning är bra” skriver Paul Christensson, Vice ordförande LRF och ordförande LRFs skogsägardelegation, i en kommentar till Dagens ETC.
Osäkert om den fjällnära skogen
Under hösten har det läckts uppgifter om att delbetänkandet skulle innehålla förslag på regelförändringar för att förenkla avverkning av den så kallade fjällnära skogen, något som fått flera kritiker att reagera.
– Något sådant förslag lägger jag inte, säger Göran Örlander.
På frågan om något sådant förslag väntas komma senare och presenteras tillsammans med den resterande delen av utredningen i augusti svarar han undvikande:
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.