Klimatångest är ingen psykiatrisk diagnos, utan en beskrivning för den starka oro och rädsla som kan uppstå på grund av den pågående klimatkrisen. Den behöver inte heller yttra sig som just ångest, utan kan också te sig som frustration, ilska, skam eller sorg. Ofta är den kopplad till en känsla av maktlöshet.

Skåne blev i veckan först i landet med att publicera information om klimatångest på sin regionala sjukvårdsupplysning. Där står det bland annat att klimatkänslorna kan göra det svårt att fungera i vardagen, men de kan också sporra till engagemang.

”Även om känslorna är jobbiga kan de få dig att göra saker för att minska konsekvenserna av krisen. Du kan skapa förändring både på egen hand och tillsammans med andra. Ihop med andra kan du även känna samhörighet, mening och tacksamhet. Klimatångest kan alltså få dig att engagera dig, vilket hjälper dig att känna hopp,” står det på 1177 Skåne. 

Viktigt att få stöd

För att må bättre rekommenderas att hitta sammanhang med likasinnade, att verka för klimat och miljö tillsammans med andra och att hitta sätt för andrum.

Om klimatångesten leder till psykiska besvär, som att man får svårt att sova, fungera i vardagen och känna glädje och mening, uppmuntras man att söka vård. Barn och unga kan ha särskilt svårt att hantera klimatkänslor på egen hand, varför det är viktigt att de får stöd av skolan eller föräldrar och vårdnadshavare. 

Det är Sara Nilsson Lööv, psykolog på Vårdcentralen Lundbergsgatan i Malmö, som har faktagranskat texten som finns på 1177 Skåne. Hon är också verksam som klimataktivist inom gruppen Rebellmammorna.

– Det började med att jag som enskild psykolog vidareutbildade mig inom klimatpsykologi. Då uppmärksammade jag att det kan finns ett behov av stöd och kunskap hos befolkningen men att det inte står något om klimatångest på 1177.

Hon kontaktade utvecklingsenheten på Region Skåne för att lyfta frågan om hur sjukvården ska förhålla sig till klimatkrisen. 

– Och då framstod det som ett bra första steg att ha den här informationen på 1177.

Är det många som hör av sig till er med frågor om klimatångest?

– Det händer ibland, inte särskilt ofta. Men det kan också bero på att man kanske inte tänker sig sjukvården som en plats att vända sig till med sin klimatångest. Så det är något vi behöver fundera över.