– Men när oljeindustrin etablerade sig här kunde min farmor köpa hans första par skor, berättar Gavin Callais.
– Utan oljan hade den här trakten aldrig kunnat vara vad den är idag. En plats där folk har kunnat leva härliga liv och ha bra jobb där de föddes och växte upp. Oljan har betytt otroligt mycket, och gör det fortfarande.
Det är tidig morgon vid skeppsvarvet Allied Shipyard i Lafourche Parish. Ett tiotal stora båtar står uppradade längs med kajkanten, redo att repareras av Gavin Callais anställda. Oljeindustrin i trakten är en av varvets huvudkunder. Länet Lafourche Parish har – med dess fiske, jordbruk, och en oljeindustri som står för 18 procent av landets olja – mottot ”Ger mat och bränsle till Amerika”.
Kris i oljeindustrin
Men oljeindustrin är en bransch med problem. USA:s oljejättar förlorade enorma belopp under 2020, då stora delar av världen tryckte på pausknappen på grund av pandemin. Dessutom ska Lousiana liksom resten av USA ställa om till mer hållbar energi. Bidenregeringens helomvändning från Donald Trumps oljevänliga politik innebär stora förändringar. I januari, direkt när Joe Biden tillträdde som president, beslutade han om ett tillfälligt stopp för uthyrning av statlig mark till nya projekt inom gas och olja. Nyligen stoppades ett kontrakt som gällde 32 miljoner hektar i havet utanför Louisiana.
Branschens bakslag märks i Lafourche Parish. Bara några få av skeppen i varvet hör nu till oljeindustrin.
– Flera oljeföretag tvingades ställa in planer på att utvinna olja på nya ställen i Mexikanska golfen efter Bidens beslut, säger Gavin Callais, när vi klafsar fram över den leriga gårdsplanen på Allied Shipyard.
– Vi har definitivt dragit ner på tempot men vi klarar oss. Fiskeindustrin håller oss igång, säger Gavin Callais.
Oljan ständigt närvarande
Oljebranschen drar in stora mängder skattepengar, ger jobb åt omkring 250 000 personer i delstaten och märks i landskapet. När man färdas längs med Louisianas kust syns oljeriggarna i horisonten. Vid en vägkant står en samling flygande tefats-liknande röda farkoster uppradade – räddningkapslar från riggarna. Någon har klottrat ”Trump” på en av dem.
Utöver oljeindustrins närvaro syns också konsekvenserna av att Louisiana är en av de i särklass mest klimatutsatta delstaterna: hus med avslitna fasader och vatten som flödar in över vägar och kyrkogårdar, enplansvillor upphissade på fem meter höga pålar som skydd mot vattnet.
Varmare klimat leder till kraftigare stormar, och förra året drog rekordmånga – fem stycken – in över Louisiana. Den värsta, orkanen Laura, dödade 32 människor i augusti. Louisianas våtmarker hör till de snabbast försvinnande landmassorna i världen. Var hundrade minut tar vattnet och erosionen en yta motsvarande en fotbollsplan. Att oljeindustrin gräver kanaler genom träskmarkerna förvärrar problemet.
Trots detta är Louisiana den delstat med högst andel – 55 procent – klimatskeptiker i USA, enligt en studie från Yale-universitet. Här vann Donald Trump valet överlägset och oljeindustrin har satt agendan för synen på klimatfrågan, genom att så skepsis kring människans roll i den globala uppvärmningen. Många av delstatens politiker är sponsrade av olje- och gasindustrin, och motarbetar alla lagförslag som gör det svårare att tjäna pengar på fossila bränslen.
Vall mot vattnet
En tre meter lång alligator som legat och värmt sig i solen kravlar sävligt ner i vattnet vid vägkanten när Windell Curole kör förbi i sin pickup. Vi bromsar in vid en gigantisk vall som byggts för att skydda hans hemstad Galliano i Lafourche Parish från hotet från det stigande vattnet. Windell Curole leder arbetet med översvämningsskyddet och han håller ständig uppsikt över vattennivåerna. Från vallen ser vi träskmarkerna som allt mer flyter ihop med Mexikanska golfen. Vattnet vinner mark, men Windell Curole är mycket skeptisk till att begränsa borrandet efter olja i Louisiana, trots industrins inverkan på klimatet och erosionen.
– Det gör USA mycket mer beroende av utländsk olja, och riskerar att dra oss in i dåliga utrikespolitiska situationer i Mellanöstern, säger han.
Oljebolagen British Petroleum och Shell byggde ut hamnen i trakten, Port Fourchoun, eftersom den var en optimal bas för att borra efter olja i området då det snabbt går att komma ut på djupt vatten.
– Port Fourchoun gick från att bestå av ett par kajer och några räktrålare till att bli ett jättekomplex på bara några år. Folk i trakten blev chockade över att det gick så fort, säger Windell Curole.
En del av Lafourche Parishs intäkter från oljan går till arbetet med att översvämningsskydda och återställa kusten. Oljan ger och tar. Trakten och fisket drabbades hårt när oljeplattformen Deepwater Horizon exploderade och sjönk utanför Louisianas kust 2010 och orsakade den största oljekatastrofen i USA:s historia.
Windell Curole är van vid att oljeindustrin i trakten har sina toppar och svackor.
– Men den här gången är det politiken och inte ekonomin som är orsaken, säger han, och syftar på Joe Bidens nya politik.
– Oljan kommer att försvinna en dag och vi behöver utveckla andra energislag. Men frågan är om det här är rätt väg att gå, menar Windell Curole.
Oljan minskar
I mitten av juni blockerade en Trump-tillsatt domare i Louisiana Joe Bidens stopp för ny oljeborrning i delstaten. Republikaner i Louisiana hade tillsammans med 12 andra oljeproducerande delstater lämnat in en stämningsansökan. Det kan bli ett hårt slag mot Joe Bidens försök att hejda ny olje- och gasexploatering i landet. Men utvecklingen på väg bort från oljan lär fortsatta ändå. Oljeindustrin i USA som helhet förväntas krympa med 20 procent det kommande decenniet och med 95 procent fram till år 2050.
Dessutom gick Lousianas guvernör, Demokraten John Bel Edwards, i början av maj ut med att delstaten går med i US Climate Alliance, en koalition mellan guvernörer som siktar på minskade koldioxidutsläpp. Målet är att Louisiana ska bli koldioxidneutralt till år 2050. Det är ett stort steg för en delstat som är USA:s femte största koldioxidproducent, med en växande petrokemisk industri. Genom åren har olje- och gasindustrin fått stora skattelättnader, samtidigt som det varit svårt att bygga vind- och solkraft. Nu är planen att bygga ut solkraften och sätta upp vindsnurror i den Mexikanska golfen.
Förbereder för fossilfritt
På Tulane University i New Orleans förbereder sig en grupp studenter på den grönare framtiden.
Universitetet har startat ett nytt program för den som vill ge sig in i ekonomin kring förnyelsebar energi.
– Det handlar om geologiska faktorer, det finns inte lika mycket olja som förut och det är inte lika lönsamt, säger Joshua Herlands, en Harvard-utbildad energiexpert som undervisar på programmet.
– Oljan har minskat de senaste 20 åren i Lousiana. Detta i kombination med kraven på grön omställning har gjort att branschen är på kraftig nedgång. Det lär fortsätta.
Klimatkrisen och pandemin har delat in världens oljejättar i två läger: dels europeiska företag såsom Total, Shell och BP som satsar mer på förnyelsebar energi, dels amerikanska bolag som Chevron och Exxon som satsar på att efterfrågan på olja kommer att stiga igen och därför ligger lågt med klimatomställningsarbetet. I höstas stängde Shell sitt stora raffinaderi i St James Parish i Louisiana, enligt företaget för att röra sig mot en mer hållbar verksamhet. 700 jobb försvann.
– Det är nog en del av sanningen, men det handlar mycket om att raffinaderiet inte var lönsamt längre, säger Joshua Herlands, och fortsätter:
– Det ger bra reklam att säga att orsaken är att de vill gå över till förnyelsebar energi. Det finns ett visst mått av greenwashing hos alla oljeföretag, och många klamrar sig fast vid gamla affärsmodeller. Men gradvis blir det fler oljeföretag som låter förnyelsebar energi vara en del av verksamheten, säger Joshua Herlands.
Rätt tid
23-åriga Emily Goldstein, en av studenterna på Tulane Universitys program för förnyelsebar energi, tar examen om två veckor och står och väger mellan två jobberbjudanden i energibranschen. För henne handlade studievalet i första hand om att det är ett smart karriärdrag.
– Det kändes som rätt tid att ge sig in i branschen. Även traditionella energiföretag försöker sänka sina utsläpp och koldioxidavtryck, säger Emily Goldstein. Men hon är inte så imponerad över omställningen i Lousiana.
– Det går långsamt. Det handlar om att folk är så beroende av fossila bränslen här, de sitter fast i det sättet att tänka.
Gavin Callais på Allied Shipyard i Lafourche Parish är på sätt och vis en representant för det tankesättet i och med sin skepsis inför att förnyelsebar energi ska kunna ersätta oljan.
Men även han öppnar försiktigt för en annan framtid, utan oljeriggar i Mexikanska golfen.
– För oss spelar det ingen roll om båtarna vi arbetar med används på oljefält eller till fiske eller till att någon gång i framtiden underhålla de där vindkraftverken. Så länge skeppen är där ute på havet är vi på banan.
