Sverige ligger långt fram i utvecklingen av självkörande fordon, tillsammans med länder som Singapore, Holland, Tyskland, USA och Tyskland.
– Det är tack vare Volvo AB, Scania och Volvo Cars, och så har vi ju pilotprojektet i Kista som bussoperatören Nobina dragit igång. Deras utgångspunkt är hur de ska kunna förbättra sina tjänster och grundidén är att transportera människor till anslutande kollektivtrafik, alltså gemensamt resande, säger Anna Pernestål Brenden, chef och forskare vid Integrated Transport Research Lab (ITRL) vid KTH.
Självkörande bilar på motorväg
En första generation självkörande fordon rullar alltså redan på vägarna, och står på tröskeln till reguljär drift. Även på många andra håll pågår sedan några år testverksamheter. I USA har företag som General Motors och taxitjänsten Uber testat förarlösa bilar och redan 2015 genomfördes storskaliga test med självkörande person- och lastbilar på allmänna vägar i Nederländerna.
Anna Pernestål Brenden tror ändå att det dröjer innan självkörande fordon dominerar trafikbilden.
– Det kommer dröja kanske 20 år innan vi har helt förarlösa bilar överallt hela tiden, men tekniken kan göra stor nytta innan dess. Fordon som Kista-bussarna kan köra på ställen där de ges förutsättningar och bidra till kollektivtrafiken. Och snart kan privata bilar vara självkörande på motorvägar, även om de fortfarande måste köras upp på, och av från, motorvägen, säger hon.
Två centrala vägval
Den tekniska utvecklingen av fordon med automatiska körsystem går framåt i rasande tempo, parallellt med utvecklingen av affärsmodeller och tjänster där automatiserade fordon är en viktig del. Många anser att självkörande fordon har potential att förändra samhället i grunden, frågan är bara hur. Anna Pernestål Brenden och hennes forskarkollegor har i samarbete med ett 40-tal experter tagit fram en studie om möjliga förarlösa framtidsscenarion.
– Det finns inte ett svar på hur framtiden ser ut, utan olika svar beroende på vilka beslut vi fattar, säger hon.
Två centrala vägval är om samhället eller näringslivet ska leda utvecklingen och om delningsekonomin kommer att slå igenom.
– Hur delningsekonomin utvecklas kan bland annat hänga på risken för cyberattacker. Om vi ska dela data måste den kunna hanteras säkert för att undvika integritetsproblem, säger hon.
Delade transporter ger fördelar
En sak som verkar säker är att trafiken kommer att öka när självkörande fordon slår igenom.
– Det blir lättsammare att resa när man kan göra andra saker än att köra, och då vill vi resa mer. Alla som inte kan köra bil idag, kan köra förarlöst, och den som vill kan exempelvis ta bilen hem från krogen, säger hon.
Minskat behov av parkeringsplatser – varför betala p-avgift om bilen enkelt kan skickas hem? – liksom smidigare trafikflöden och ökad rörlighet för fler hör till de positiva effekterna.
– Men för att komma åt fördelarna måste vi dela på fordonen och högkapacitets-kollektivtrafiken, som tunnelbana och pendeltåg, måste fungera bättre än i dag och utgöra grunden i transportsystemet. Dessa kan kompletteras med busslinjer. Då kan vi få ett hållbart system.
Kommer de förarlösa bilarna om 20 år ha kvar funktionen att du kan köra själv om du vill det, tror du?
– Ingen dum fråga. Kanske vissa fordon, men långt ifrån alla. Jag gissar att det kommer att finnas platser där det är förbjudet att köra själv, säger Anna Pernestål Brenden.
