Nyligen lanserade 84-åringen idén att länder borde gå samman och skapa en ny FN-ledd organisation – i stil med Världshälsoorganisationen – för klimatet.
Ett komplement
Enligt sir David är det redan idag ”nästan säkert” att den globala medeltemperaturen kommer att stiga med minst två grader jämfört med förindustriell tid, oavsett vilka åtgärder som sätts in.
Ändå fortsätter utsläppen av växthusgaser fortfarande att öka, konstaterar han.
– Idag tillförs atmosfären ett överskott av 40 miljarder ton växthusgaser på bara ett år. Nästa år blir det mer, och efter det mer igen, säger han till Dagens ETC.
Detta trots FN:s klimatkonvention med IPCC och årliga klimattoppmöten där nästan alla världens länder deltar.
– Ett problem är att inga av besluten som fattas på COP-mötena är bindande för varje land, så många länder avger löften som de inte håller, säger sir David King.
Ett annat problem, anser han, är den tungrodda beslutsgången med i medeltal 20 förhandlare per land.
– Det är en klumpig process, men en nödvändig del av FN. Sen har vi IPCC som producerar rapporter var sjätte år. Det är inte bara forskare inblandade i det arbetet. Det finns politiska aspekter och faktiskt också influenser från fossilbränsleindustrin, säger sir David King, och tillägger:
– Idén om en organisation för klimatet motsvarande WHO är inte tänkt att vara ett alternativ till klimatkonventionen.
Från ord till handling
Istället ser han framför sig en mer oberoende organisation, som kan producera analyser över vad varje liten region i världen behöver göra för att hantera klimatkrisen – idag och femtio år framöver.
– Den organisation jag föreslår behöver forskare, men också människor med andra färdigheter från många andra samhällsområden som kan omsätta vad vi kallar de fyra R:en till en genomförbar strategi.
De fyra R sir David King – och den vetenskapliga analysgrupp han leder – talar om representerar:
- snabba utsläppsminskningar (Rapid emissions cuts)
- direkt koldioxidinfångning ur atmosfären (Removing carbon from the atmosphere)
- återfrysning av Arktis (Refreezing the Arctic) och
- större motståndskraft – Resiliens – för de klimatförändringar vi inte kan undvika.
Tidsbrist
Maria Jernnäs forskar om global klimatpolitik på Linköpings universitet. Hon håller med sir David King om att det vi gör idag för att ställa om uppenbart inte räcker.
– Men frågan är om en ny institution skulle vara nyckeln till framgång. Ett annat sätt skulle kunna vara att stärka de organisationer som redan finns, både med finansiering och ett tydligare mandat kring klimat, säger hon.
Ett exempel på en sådan redan existerande organisation skulle enligt henne kunna vara FN:s nätverk för global utveckling, UNDP, som finns representerad i 170 länder.
– UNDP har klimatet som en stor fråga, och arbetar tillsammans med länderna på liknande sätt som WHO, som ju koordinerar frågor om global hälsa.
Maria Jernnäs frågar sig också om det finns tid för att bygga upp en ny organisation för klimatet från grunden, få den att fungera och skapa tillit till den.
– Det är ju bråttom, konstaterar hon.
Nationellt självbestämmande
Nationers rätt att bestämma över sig själva – en grundbult i det internationella systemet – kan också skapa problem när det gäller genomförandet, påpekar hon.
– Pandemin brukar framhållas som exempel på hur mycket resurser som kan frigöras och vilken fart krishanteringen kan få om vi bara lägger manken till.
De flesta var överens om att det fanns en pandemi, som behövde stoppas med så få dödsfall som möjligt. På samma sätt som de flesta är överens om att klimatförändringar finns och att vi behöver minska utsläppen.
– Men frågor om hur – ska vi ha lockdown eller inte, barn i skolan eller inte, munskydd eller inte – är inte lika självklara, säger Maria Jernnäs.
Det är inte heller frågor som vem som ska betala eller hur jobb och ekonomi ska utvecklas, för att ta fler exempel.
– Där är det upp till länderna själva att bestämma hur kriser ska hanteras.
Och klimatfrågan är full av sådana avvägningar, säger hon.
Medvetenhet och juridik
Sir David King är medveten om att tiden är knapp, att det är mäktiga krafter som motarbetar klimatomställningen och att det är svårt att få hela världssamfundet att gå i samma riktning.
– Vi behöver en organisation som har kapaciteten och de finansiella möjligheterna att tillhandahålla vägledning om vad som behöver göras, med ett enda mål i sikte – att skapa en hanterbar framtid för mänskligheten.
– Alla 195 nationer behöver inte vara överens om det här, men ledande nationer som EU, Storbritannien, USA, Kina och Indien måste inse att vi inte har någon framtid utan att dessa åtgärder genomförs.
Vad skulle göra den organisation du föreslår mer oberoende från fossilintressenas inflytande än andra institutioner?
– Jag tror inte vi kommer att kunna skapa den institution jag talar om förrän vi når en global medvetenhet om att den verkligen behövs. Om fyra eller fem år tror jag att världssamfundet kommer att hålla med om det jag säger.
– Den opposition som ändå kommer att finnas måste vi hantera. Jag ser nu hur juridiska processer riktas mot oljebolag och delstater i USA för att inte säkra unga människors framtid. Det kan vara den vägen vi kan komma åt fossilbolagen. Vi måste alla tänka holistiskt och jobba hårt för att klimatomställningen genomförs, säger sir David King.
Fakta: Klimatkonventionen och WHO
– Klimatkonventionen – formellt Förenta Nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) – är ett internationellt fördrag för att begränsa klimatupphettningen. Till konventionen hör Parisavtalet som bland annat säger att länderna ska begränsa temperaturökningen till väl under 2 grader, med sikte på 1,5.
– Varje år hålls särskilda beslutsmöten – som förkortas COP (Conference of the Parties – för de länder som undertecknat Klimatkonventionen.
– FN:s klimatpanel (Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC) är FN:s organ för att sammanfatta och bedöma vetenskapen om den globala klimatupphettningen. Klimatpanelens första utvärdering gjordes 1990 och utgör grunden för Klimatkonventionen som antogs 1992.
– Världshälsoorganisationen, WHO, är FN:s fackorgan för hälsofrågor. Enligt WHO:s konstitution är målet att alla människor ska uppnå högsta möjliga hälsa, definierat som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande.