Effekterna är allvarligast i Karibien och på Stillahavsöarna, där många upplevde farlig hetta nästan halva året – i omkring 150 dagar. Det visar en analys från World weather attribution (WWA) och Climate central. 

Nästan hälften av jordens länder genomlevde minst två månader av högrisk-temperaturer. Även i de minst drabbade länderna, som Storbritannien och USA, har utsläppen av växthusgaser lett till tre extra veckor med onormalt hög värme. Allvarliga värmeböljor är den dödligaste konsekvensen av klimatkrisen.

Effekterna av uppvärmningen som orsakas av fossila bränslen har aldrig varit tydligare eller mer förödande än 2024.

Stort mörkertal

2024 är det varmaste år som hittills uppmätts, enligt EU:s klimattjänst Copernicus. Under året har också de mänskliga växthusgasutsläppen nått rekordnivåer.

– Effekterna av uppvärmningen som orsakas av fossila bränslen har aldrig varit tydligare eller mer förödande än 2024. Den viktigaste åtgärden nu är att sluta med fossila bränslen, säger Friederike Otto, klimatolog och chef för WWA, i ett pressmeddelande.

Klimatupphettningen bidrog till att minst 3 700 människor dog och miljoner tvingades på flykt i de 26 väderhändelser WWA och Climate central studerat i rapporten. Detta exceptionella år av extremt väder visar hur farligt livet redan har blivit med 1,3 grader av mänsklig uppvärmning, skriver rapportförfattarna.

Enligt dem kan mörkertalet kring värmerelaterade dödsfall vara stort. Miljontals människor kan ha dött till följd av klimatupphettningen de senaste decennierna, utan att farlig hetta registrerats som bidragande orsak. 

Forskarna kräver nu att dödsfall efter värmeböljor ska registreras i realtid, rapporterar The Guardian.