– Lagen är långt ifrån tillräcklig, men när den är på plats kan vi vässa den, säger EU-parlamentariker Pär Holmgren (MP).
Med siffrorna 329 för och 275 emot röstades till sist den så kallade naturrestaureringslagen igenom i EU-parlamentet på tisdagen.
– Fantastiskt, det här är en glädjens dag. Äntligen kan lagen komma på plats och den skadade naturen börja återställas, säger EU-parlamentariker Pär Holmgren (MP) till Dagens ETC.
Natur i dåligt skick
Idag är mer än 80 procent av de europeiska livsmiljöerna i dåligt skick. Den nya förordningen innebär i korthet att medlemsländerna måste återställa minst 30 procent av den utarmade natur lagen omfattar till år 2030. Det ska öka till 60 procent 2040 och 90 procent 2050. Lagen ska hjälpa EU att uppnå både klimatmålen och målen för biologisk mångfald, inte minst de åtaganden som gjorts inom FN-konventionen om biologisk mångfald (Kunming-Montreal-beslutet).
Förordningen är den första stora lagstiftningen om biologisk mångfald sedan art- och habitatdirektivet lades fram för tre decennier sedan.
– Det är helt avgörande att vi nu får tidssatta ekosystemspecifika mål för när naturen ska återställas, om detta ska bli av, kommenterar Emelie Nilsson, naturvårdsexpert på WWF, i en kommentar.
Stora förhoppningar
Kommissionens lagförslag har harvats genom EU-maskineriet sedan sommaren 2022. I höstas nådde parlamentet och ministerrådet en provisorisk överenskommelse om en urvattnad version som godkändes i EU:s miljöutskott den 29 november. Sedan dess har förhoppningarna, inte minst bland de gröna partierna i EU, om att till sist få en lag på plats varit stora.
– Politiken inom EU har spretat mycket. Vi pratar klimat, biologisk mångfald, jordbruk och vi pratar skogsskötsel. För att lyckas med omställningen måste allt detta knytas ihop, säger Pär Holmgren.
Pär Holmgren (MP), EUparlamentariker för Miljöpartiet.
Gör den här förordningen det?
– Nej, men den kan fungera som en plattform, ett ramverk som pekar ut riktningen och ger förutsättningar för att göra det, säger han, och tillägger:
– Lagen är långt ifrån tillräcklig, men när den är på plats kan vi vässa den. Det är fortfarande otydligt hur de skogsägare och bönder som vill ta hand om planeten ska få en bra ersättning för det.
Även Malin Björk, EU-parlamentariker för Vänsterpartiet var nöjd efter omröstningen.
– Det här är en seger för klimatrörelsen. Och tvärtemot vad högern hävdar så tvingar den här lagen inga jordbrukare eller markägare att återställa sina marker. Däremot har vi i vänstern fått igenom att den som vill återställa delar av sina marker också ska kompenseras ekonomiskt, säger hon i en kommentar.
Malin Björk, EU-parlamentariker för Vänsterpartiet.
Har "varnat för lagen"
Centerpartiets EU-parlamentariker Emma Wiesner, som röstade nej i parlamentet, är däremot beskriven.
Emma WIESNER in the EP in Strasbourg
– Jag är djupt oroad över lagens konsekvenser för de gröna näringarna och äganderätten. Vi har varnat för att lagen är för långtgående och gör stora inskränkningar på medlemsländernas självbestämmande, säger hon i en kommentar.
Jessica Polfjärd, EU-parlamentariker för Moderaterna.
Även Jessica Polfjärd, EU-parlamentariker för Moderaterna, röstade emot lagen med hänvisning till att den hotar äganderätten och företagen.
– Ska vi lyckas med den gröna omställningen måste Sveriges skogs- och lantbrukare ges rätt förutsättningar och känna sig trygga i att de kan bruka sin mark. Om inte kommer de inte göra de investeringar som gynnar klimatet, skriver Jessica Polfjärd i mejlsvar till Dagens ETC.
Ländernas formella omröstning om förslaget i ministerrådet sker i mars.