– Om vi får en blåbrun regering är det mycket oroande. Ska vi leva upp till Parisavtalet krävs en ansvarsfull regering och ett tydligt politiskt ledarskap. Inget av regeringalternativen har idag en politik som leder till minskade utsläpp. Den svenska miljö- och klimatpolitiken har länge varit otillräcklig, men nu riskerar den att haverera helt.
Om högerblocket vinner – vad kan vi då vänta oss för klimatpolitik de kommande fyra åren?
– Inget av de fyra partierna har en hållbar klimatpolitik och tre av dem är i praktiken klimatförnekare, vilket antagligen kommer att avspeglas i deras gemensamma politik. Vi kommer att få se en politik som fokuserar på falska lösningar såsom kärnkraft, CCS, och biobränslen och troligen ökade utsläpp istället för den snabba minskning som krävs. Det kan även få stora konsekvenser för Sveriges internationella ambition att driva på klimatpolitiken i EU och resten av världen.
Många klimat- och miljöengagerade känner sig uppgivna efter valet. Var finns hoppet nu?
– Klimatrörelsen är hoppet! Här finns både vrede och tålamod. Vi får se vad det slutliga valresultatet blir, men om de brunblå partierna bildar regering kommer det behövas större engagemang från miljörörelsen och enskilda medborgare. För oss kommer det elda under vår vrede och vi kommer aldrig tillåta att de här frågorna tystnar. Nu mer än någonsin måste vi vara en stark röst för klimatet.
”Partierna behandlar väljare som om de vore barn”
Maria Wolrath Söderberg, docent i retorik vid Södertörns högskola som driver podden Klimatgap.
Vad är dina tankar om valresultatet såhär långt?
– Det är oerhört deprimerande. Argument har inte saknats om vad för slags åtgärder klimatkrisen kräver. Istället behandlar partierna väljarna som om de vore barn. De är rädda för att väljarna ska bli arga och mutar dem med godis. De påstår att ingen ska behöva ändra på sig – trots att vi inte klarar omställningen utan livsstilsförändringar. Och vi väljare är också infostrade i den här infantiliserade behandling och väljer utifrån vilka partier som kräver minst av oss. Men så här måste det inte vara. Det finns många exempel på politiker som i kristider uppmanat medborgare till blod, svett och tårar och har fått folket med sig. Och just nu i Europa ser vi folk som förstått krisens allvar och röstat för partier som har kraftfull miljöpolitik även om det inneburit uppoffringar.
Var finns hoppet?
– Det finns hopp så länge det finns liv. Det finns hopp i att allt fler människor tar saken i egna händer och ställer om enskilt och tillsammans. Det finns hopp i att alla partier har potential att bli klimatpartier, om vi kräver det av dem.
”Hoppet finns hos alla som ställer om”
Johan Ehrenberg, grundare av bland annat Dagens ETC.
Valresultatet är ännu osäkert, men vilken är din första spontana kommentar utifrån ett klimatperspektiv?
– Klimatet har överhuvudtaget inte varit med som en faktor i valet.
Om högerblocket vinner – vad kan vi vänta oss för klimatpolitik de kommande fyra åren?
– Ingen alls. Utom den EU tvingar fram.
SD, som i alla undersökningar rankats som det absolut sämsta miljö- och klimatpartiet, blir nu Sveriges andra största parti. Vad har du för kommentar till det?
– SD växer på grund av att klimatet är en icke-fråga för politiken.
Var finns hoppet?
– Hoppet finns hos alla som ställer om lokalt. Och de är många nu.
”En högerregering kommer känna trycket från världens länder”
Åsa Knaggård, statsvetare som forskar kring relationen mellan vetenskap och politik, Lunds universitet
Hur ser du på det politiska läget nu ur ett miljö- och klimatperspektiv?
Man måste alltid titta på miljö- och klimatfrågorna som att de hänger ihop. Och det är just det som är min spontana reaktion, att det större perspektivet kommer att gå förlorat och vi kommer att tappa tid. När det gäller klimatet fokuserar M, KD och SD bara på frågor som handlar om energiproduktion. Det är helt otillräckligt. Dessutom är frågor om miljö och biologisk mångfald i princip helt försvunna.
Vilken betydelse har det att MP klarade sig över spärren?
– Det har väldigt stor betydelse. Vi har bara två partier som försöker se klimat och miljö som en helhet. V har inte gjort mycket väsen av varken miljö- eller klimatfrågan i valrörelsen så det är osäkert var de står.
SD är valets stora segrare. Vad säger du om det?
– Det är en katastrof för klimat- och miljöpolitiken. En sak som kan påverka är att Sverige tar över ordförandeskapet i EU våren 2023. Miljö- och klimatpolitiken i EU befinner sig i ett mycket känsligt läge med den gröna given och energikrisen. En högerregering med eller utan SD kommer att känna trycket från världens länder att handla, det är en situation de är helt oförberedda på.
”Vi har inte tid att vänta tills nästa val”
Olga Ördell, engagerad i klimatnätverket Fridays for Future.
Hur ser du på nuvarande politiska läge ur ett klimatperspektiv?
– Valresultatet är inte klart, men oavsett hur det går vill inget av partierna i Sverige göra tillräckligt.
Var finns hoppet?
– Det går fortfarande att minska utsläppen och respektera våra åtaganden enligt Parisavtalet – även om det kräver väldigt stora insatser.
Vad tänker du själv göra nu?
– Vi har inte tid att vänta till nästa val, där vi får rösta igen. Nu behöver vi göra allt för att övertyga vår nästa regering om att de behöver ta klimatkrisen på allvar.
”Det verkliga jobbet börjar nu”
Mattias Goldmann, miljödebattör och grundare av 2030-sekretariatet som arbetar för en hållbar omvandling av transportsektorn.
Om valresultatet håller i sig och högerblocket går mot en seger – vad kan vi då vänta oss för miljö- och klimatpolitik?
– Det klimatpolitiska ramverket, som alla partier utom SD står bakom, slår fast att den samlade politiken för att nå klimatmålen ska presenteras i början av varje mandatperiod. Detta blir nu ett mycket viktigt verktyg, särskilt för oss på 2030-sekretariatet eftersom sektorsmålet för 2030 i praktiken avgörs denna mandatperiod. Med ett starkt och otåligt näringsliv i ryggen kan vi klara detta – men det verkliga jobbet börjar nu.
MP klarade sig över spärren. Vilken betydelse har det?
– Att så många partier sänkte sina klimatambitioner när de behöver skärpas är ett misslyckande för miljörörelsen. Det gör att MP blir desto viktigare, som en slags watchdog i riksdagen eller pådrivande i regeringen.
Hur ser du på att SD – som rankats som det sämsta miljö- och klimatpartiet – har fått näst flest röster av alla partier?
– SD är ensamma om att vilja backa från de svenska klimatmålen, så övergripande är betydelsen liten. Men den tempoökning som behövs för svenskt ledarskap, exportmiljarder och gröna jobb försvåras om SD får inflytande.
”Deppigt – men inte oväntat”
Ragnhild Larsson, driver Klimatpodden och är klimataktivist inom XR Sweden.
Valresultatet är ännu osäkert, men vilken är din första spontana kommentar utifrån ett klimatperspektiv?
– Väldigt deppigt, men inte oväntat. Klimatkrisen har knappt varit närvarande i valrörelsen och det är tydligt att vi har politiker som inte klarar av att hantera den. Nu är det upp till oss medborgare att göra vad vi kan.
MP klarade sig över spärren. Vilken betydelse har det?
– Det spelar roll att de inte åker ut. Jag önskar ju bara att de hade varit mycket tydligare i valrörelsen. De får det lite grann att låta som att om vi flyger mindre och satsar på ny teknik så är det klart, istället för att prata om klimatkrisen som den katastrof den faktiskt är.
Hur ser du på att SD, som på många sätt motarbetat klimatarbetet, nu är Sveriges näst största parti?
– Det är extremt deprimerande. Det verkar som att människor tror att det räcker att rösta på klimatförnekare för att klimatkrisen ska försvinna, medan de blåbruna tycks tro att man kan lösa klimatkrisen genom att skärpa straffen mot klimataktivister.
”Finns en djup splittring i samhället”
Kimberly Nicholas, klimat- och hållbarhetsforskare vid Lunds universitet.
Hur ser du på det politiska läget ur ett klimatperspektiv?
– Det är mycket oroande att de flesta av riksdagspartierna är för långsamma eller till och med bakåtsträvare i klimatpolitiken. ”Politics as usual” kommer inte innebära att vi undviker en klimatkatastrof.
SD är nu Sveriges andra största parti. Vad har det för betydelse för Sveriges miljö- och klimatarbete?
– Jag är från Kalifornien och det här känns som en flashback från 2016 – det finns en djup i splittring i samhället. Om det näst största partiet i Sverige förnekar att det finns en klimatkris här och aktivt vill förhindra en rättvis och snabb klimatomställning så är det svårt att som forskare fortsätta tro på att fakta spelar någon roll. Det är viktigt nu att påminna om att vi alla medborgare måste agera på alla de områden och arenor vi verkar på. Jag tror inte det blir politikerna som förändrar världen – vi medborgare har mer makt än vi tror.
”Bromsklossar för en ambitiös klimatpolitik”
Annelie Andersson, chef för Staben för analys och påverkan vid Naturskyddsföreningen
Hur ser du på det ännu osäkra valresultatet utifrån ett miljö- och klimatperspektiv?
– Utifrån våra granskningar av partiernas klimatpolitik – vad de har gjort hittills och vill göra framåt – så är det hittills preliminära valresultatet väldigt oroande. M, KD och SD är bromsklossar för en ambitiös klimatpolitik, L har betydligt bättre miljöpolitik, men är också det minsta partiet i regeringsunderlaget som det ser ut just nu.
MP klarade sig över spärren. Vilken betydelse har det?
– I våra granskningar har vi sett att MP har spelat en viktig roll för att föra svensk miljöpolitik framåt. Även i opposition kan de ha betydelse i politiken genom att vara en ambitiös röst för klimat och natur.
Samtidigt är SD nu Sveriges andra största parti. Hur ser du på det?
– Det är djupt oroande. De argumenterar ofta för att klimatåtgärder ska vidtas av någon annan, någon annanstans och det är förödande. De lösningar SD, KD och M annars brukar föra fram handlar mycket om kärnkraft och elektrifiering. I sina budgetar har SD, M och KD valt att slopa stödet för viktiga åtgärder – som energieffektivisering och skydd av skog.
