Så sent som i juli 2022 blev det förbjudet att utvinna olja, kol och fossilgas i Sverige, efter beslut från förra S/MP-regeringen. Bara något drygt år senare, förra hösten, frågade näringsutskottets ordförande Tobias Andersson (SD) regeringen om möjligheterna att upphäva förbuden. Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) hänvisade då till en pågående utredning som enligt henne ska kartlägga de svenska tillgångarna på kol, olja och fossilgas, och reda ut vad som skulle krävas för att dra nytta av dessa i tider av kris eller höjd beredskap. Utredningen ska presenteras i maj.
Under tiden fortsätter SD att marknadsföra fossilgas som en metod för att få ner klimatutsläpppen. I en stort uppslagen debattartikel i DN hävdar partiets energiansvariga Jessica Stegrud att mer vindkraft till havs är som att ”släcka eld med bensin”. Hon kallar gaskraft ”den enda vägens politik” för att säkra de svenska elleveranserna och kraftigt öka elproduktionen till 2030-talet. Hon för också fram den spridda uppfattningen att fossilgasen bara är hälften så klimatskadlig som kolkraft. ”Därmed minskar utsläppen av växthusgaser ur ett helhetsperspektiv”, enligt Jessica Stegrud, tack vare att svensk elmarknad är en del av kontinentens.
Värre än kolkraft
Men flera färska studier motsäger den uppgiften. Det stämmer visserligen att fossilgas ger lägre utsläpp än kol vid förbränning, men när de sammanlagda utsläppen från utvinning, nedkylning, transporter och export av gasen räknas med är fossilgasen 33 procent mer klimatskadlig än kol i ett 20-årsperspektiv, enligt en ny amerikansk studie. Så mycket som 3,5 procent av gasen läcker direkt till atmosfären från borrningen, gasanläggningar, pipelines och fartyg utan att förbrännas enligt studien – vilket ytterligare spär på klimatupphettningen. En annan studie från förra året visar att det räcker med ett läckage av fossilgas på 0,2 procent för att göra den till en klimatvärsting.
– Om fossilgasen läcker det minsta så är den lika klimatskadlig som kol, säger den senare studiens huvudförfattare, klimatforskaren Deborah Gordon, till New York Times.
Växande medvetenhet
SD vill ändå både öppna för gasutvinning i Sverige och öka den svenska importen av fossilgas. ”Det finns en väl fungerande världsmarknad för liquid natural gas (flytande fossilgas, reds anm.) – så kallad LNG som transporteras med båt”, skriver Jessica Stegrud.
Raphael Hanoteaux, som ansvarar för frågor om fossilgas på den europeiska tankesmedjan E3G, säger till Dagens ETC att bevisen mot fossilgasen som ett mer klimatvänligt övergångsbränsle på vägen mot ett grönare energisystem blir allt fler.
– Inom EU finns en växande medvetenhet om de stora metanutsläppen som fossilgasen medför och medlemsstaternas nationella energi- och klimatplaner (NECP) pekar mot ett skifte där länderna i genomsnitt planerar att minska sin användning av fossilgas med 30 procent, säger Raphael Hanoteaux.
En utfasning av fossilgasen går i linje med uppmaningarna från FN:s mellanstatliga klimatpanel IPCC om att snabbt minska utsläppen av metan, som är en 80 gånger starkare klimatgas än koldioxid. Metan försvinner snabbare ur atmosfären än koldioxid, men har potentialen att elda på klimatupphettningen kraftigt idag och kommande år som är kritiska ur klimatsynpunkt.
Även EASAC, de europeiska vetenskapsakademiernas rådgivande organ, uppmanar EU:s länder att sluta använda fossilgas.
– Vi kan inte diskutera bort nödvändigheten av drastiska förändringar. Klimatet kompromissar inte, säger William Gillett, ansvarig för EASAC:s energiprogram, i ett pressmeddelande.
Kan förlora hållbarhetsklassning
Samtidigt pågår en prövning i EU-domstolen i Luxemburg om huruvida fossilgas ska få fortsätta klassas som hållbar i EU:s taxonomi för hållbara investeringar. Men inte ens idag är det fritt fram för EU-länderna att räkna investeringar i fossilgas som hållbara.
– Kriterierna för elproduktion med fossilgas kräver till exempel livscykelutsläpp under 100 gram koldioxidekvivalenter per kilowattimme, ett tröskelvärde som endast kan uppnås med avsevärda minskningar av läckor och med hälp av koldioxidinfångning, CCS. Dessa standarder är utmanande att uppfylla, säger Raphael Hanoteaux.
Han anser att det finns renare och mer effektiva metoder än ökad användning av fossilgas och ny kärnkraft som Sverige borde satsa mer på.
– Med tanke på den tid det tar att investera i kärnkraft och andra storskaliga kraftalternativ vore satsningar på efterfrågestyrda och flexibla energilösningar – som exempelvis smarta system som minskar energianvändningen automatiskt när efterfrågan peakar – bättre än fossilgas för att hantera energibehoven på vägen mot ett helt förnybart energisystem, säger Raphael Hanoteaux.
Fotnot: Dagens ETC har sökt Jessica Stegrud (SD) för kommentar.
